Två Vloggar!

Här är två stycken Vloggar som jag har gjort. Den ena handlar om att jag köpt mig en spinner och den andra visar jag upp min kökets box som jag prenumererar på. Kul att videoblogga men svårt med bara en selfiepinne och Iphone och utan redigeringsprogram. Prenumerera gärna på min kanal på youtube. Lägger inte upp videos så ofta men då och då.

Spinner

Kökets box

Annonser

Synundersökning!

Idag tisdag den 26 september hade jag tid för synundersökning hos min optiker. Jag hade fått brev från optikern med posten där det följde med en kupong som erbjuder mig undersökningen för 50 kr. Tycker jag var helt okej då det annars kostar 345 kr om man inte köper glasögon för då är det gratis. Jag tycker att min optiker har tjatat ganska länge på att jag ska komma och göra ny undersökning. Förra gången när jag köpte mina nuvarande glasögon, så hann jag nästan bara precis avbetala dem färdigt så fick jag mejl om att de tyckte det var dags att komma och kolla synen igen. Jag liksom men jösses. Kändes som jag knappt hade hunnit använda mina nya glasögon. De kan ju heller inte tillåta att man fortsätter använda sina gamla bågar utan varje om om det visar sig att synen har ändrats måste man köpa nya bågar. Så därför tycker jag verkligen inte det var dags för en ny undersökning. Jag bokar tid när det passar mig i stället. Har dessutom inte råd att hålla på och köpa nya glasögon stup i ett eller vart annat år. De tycker ju att man ska kolla synen vartannat år. Visst om det bara handlat om att komma synen och inte nya brillor varje gång.

Så jag gick ur deras utskick via mejl till slut för det blev för mycket och för tjatigt då jag fick mejl en gång i veckan om att det var dags att kolla synen. Känner som sagt att jag bestämmer själv när jag tycker att jag ska kolla synen. Men får fortfarande post från dem. Så hade jag fått brev med den här kupongen och tänkte att det kan jag väl nappa på. Det betydde även att jag fick synundersökningen för 50 kr oavsett om jag skulle behöva nya glasögon eller inte. I vanliga fall får man synundersökningen gratis om man köper glasögon. Annars koster det som sagt 345 kr.

När jag kommer in till söder och är ute från tunnelbanan och går på gatan fram så kommer jag på att jag glömt kupongen hemma. Tänker att det kanske fixar sig ändå på något sätt så jag fortsätter och kommer till min glasögonbutik. När jag kommer dit så berättar jag att jag har fått kupongen men glömt den hemma. De säger att det måste ha kupongen om jag ska få synundersökningen för 50 kr. Annars får de inte in sidan pengar. Då blev jag irriterad och sa att jag betalar inte 345 kr om jag inte behöver då jag har kupongen som ligger hemma på hallbordet för att jag glömde den. Det var i alla fall omöjligt att ta 50 kr för undersökningen utan kupong, så jag hade att välja på och betala 345 kr för undersökningen eller boka om tiden. Då blev jag sur och sa att jag bokade ju tiden endast för att jag hade fått kupongen och jag har ju redan suttit och åkt hit. Dessutom håller ju ni på och tjatar hela tiden om att man ska kolla synen. (Genom post och mejl) Sa även att det är ju ni som skickat ut kupongen så då borde ni väl kunna ta betalt 50 kr ändå. Nä, den måste blippas vilket var så viktigt så de skulle få hela summan pengar ändå om än inte från mig. Det hjälpte inte vad jag än så, betala eller boka om vad det som gällde. Kände mig som en idiot. Alla omkring oss, personal som kunder hörde ju och märkte av vårt samtal. Då vände jag på klacken och gick därifrån.

Lyckades i alla fall behärska mig och började inte skrika trots att jag blev arg även om rösten kanske höjdes en aning på mig för att vi diskuterade.

Tycker det var otroligt löjligt att de inte kunde göra undantag. Det är tydligen viktigare för dem att få sina pengar än göra det bästa för sina kunder.  Man är ju för tusan inte mer än människa och alla kan glömma en kupong. Tycker det är konstigt att man inte fick den digitalt också. Kanske hade fått det om jag hade haft mejl från dem. Vet inte? Eller så var det ett erbjudande som endast skickades ut via post. Vägrade i alla fall att betala 345 kr när jag inte behövde och hade ingen lust att boka om tiden heller just då, för jag ville ju egentligen göra undersökningen när jag var där på tiden jag bokat. Så oavsett om jag bokat om tiden så blev det ändå snopet och rätt konstig att gå därifrån utan synundersökning.

Nu får jag se om jag bokar ny tid senare eller kanske byter ställe. Kommer inte göra något idag för jag är för irriterad på dem. Måste låta detta rinna av mig lite så jag kan släppa det först. Kupongen gäller i alla fall till och med 31 oktober så jag behöver inte bestämma mig idag.

Vad hade ni gjort i min situation? Vad tycker ni om detta att det bara var tvungen att ha kupongen?

//Marie

Ingen bra dag!

Idag när jag vaknade har ryggen satt igång och bråkat igen. Har precis varit bra ett kort tag men nu har det kommit tillbaka igen. Hade inte alls så ont så länge jag låg kvar i sängen men efter jag gick upp blev det bara värre och värre. Jag måste erkänna att jag blir lite rädd när det gör så ont och ryggen är låst så att jag knappt kan röra mig. Speciellt eftersom jag inte vet vad som händer och vad det beror på. Vet bara att det går över och att det sitter väldigt långt ner i ländryggen. Gör ont på gränsen mellan ryggen och rumpan och dessutom i mitten och strålar ut på vänster sida. Känns nästan som det är svanskotan som gör ont eftersom det blir värre att sitta. Kan man få inflammation eller något i svanskotan tro? Har i alla fall tagit två Citodon och väntar på att det ska verka. Tar en väldigt tid bara. Men tur att jag alltid har dessa tabletter hemma i alla fall. Har också smörjt med ett starkt liniment. Är säng liggandes idag. Så tråkigt. Känner mig ledsen och det är jobbigt och blir trött av att ha ont.

Är också besviken för jag och Jennie skulle åka till en Telia butik och kolla erbjudanden på Iphone. Behöver byta upp mig till en lite bättre telefon då jag bara har Iphone 5 och den bara strular. Haft den inne på service men de hittade inget fel på hårdvaran. Inte ens batteriet var det fel på. De sa att det kan vara i mjukvaran felet sitter om det är något fel. Jag tror att den kanske håller på att lägga av bara för att den börjar vara gammal redan och har gjort sitt. Har iofs bara haft den i två år men teknik blir ju fort gammalt då utvecklingen går så otroligt fort framåt. Den håller på att coola helt enkelt. Jag och Jennie får väl åka förbi till veckan i stället när ryggen är bättre. När den nu tänker ge sig. Jag vill gärna ha Jennie med då jag själv inte är så bra på att förstå villkor, fylla i enkäter och hänga med på vad som sker och vad det gör. Är en sådan som lätt kan blir lurad. Tror jag inte Telia lurar sina kunder iofs men ändå.

Måste också åka iväg och lämna nya blodprover för sköldkörteln i veckan. Har ju börjat äta en ny medicin för sköldkörteln och måste kolla hur värdena ter sig i och med det. Måste ju också se om jag behöver höja eller sänka något av medicinerna jag äter eller om dosen är bra. Har några saker jag skulle vilja göra men fortsätter ryggen bråka lär jag inte komma hemifrån överhuvudtaget. Så vi får se. Just nu kommer jag ju mig knappt till toaletten. I alla fall inte utan värkmedicin i kroppen. Men då blir jag så extremt flummig i stället. Men bättre det än att ha ont. Fast inget av det är ju särskilt bra egentligen.

Har ju också tänkt baka bröd en dag, men då måste jag först åka iväg och handla lite olika mjöl och socker plus jäst. Älskar att baka och nu var det länge sedan jag gjorde det. Både jag och Jennie börjar vara väldigt trött på köpebröd så därför tänkte jag fixa lite hembakat matbröd. Är så mycket godare. Vill också baka lite bullar så jag har i frysen. Bara ett problem, jag har så liten frys och den är redan ganska full. Så vi får se hur mycket jag bakar. Kommer börja med matbröd när jag nu behagar att baka.

Nu ska jag vila.

//Marie

 

 

En dag på Skogskyrkogården!

Idag hade jag bestämt att jag skulle åka till Skogskyrkogården och besöka mammas grav. Det var mammas födelsedag igår och hon skulle fyllt 62 år om hon levt. Åkte aldrig dit igår då det var sådant ruskigt väder. Men dagen blev inte som jag planerat.

Började med att bli irriterad redan hemma då jag skulle se ett tv program i efterhand medan jag åt frukost. Fick inte igång ChromeCast på uppspelningsprogrammet som är så omorderna att man inte kan starta det via mobilen utan måste göra på gammaldags sätt som att använda datorn och koppla in en sladd mellan tv och datorn. Orkade inte hålla på med det eftersom det tar en sådan tid. Så jag åt min frukost och gjorde mig i ordning för att åka iväg.

Det har varit fin dag men väldigt blåsigt. Jag hann bara komma till Gullmarsplan så stötte jag på nästa irritations moment. Var på väg längs bort på perrongen då jag skulle sitta längst bak i tåget. En kärring på perrongen gick mitt framför min rullator när hon var på väg mot tåget hon skulle gå på. Tittar bara rakt fram och såg sig inte för utan bara gick mot tåget och vi krockade och sedan får jag utskällning av henne för att jag är vårdslös och blir anklagad både för det ena och det andra. Visst jag är ibland bra på att pinna på med min rullator men jag såg henne innan vi krockade och insåg  innan att hon inte såg vart hon gick, men gick på ändå. Kärringar som inte ser sig för och går mitt framför min rullator får skylla sig själva tycker jag. Tänker dessutom inte tolerera att få utskällning när det var hon som inte såg sig för.

Klev på tåget och lugnade ner mig på vägen. När jag sedan kommit så långt efter en skön promenad förbi skogskapellet, att jag nästan var framme vid mammas grav på Skogskyrkogården så hör jag ett väldans oväsen. Då är det minst fyra stycken som går unt med kantklippare där. Så medan jag stod där på huk vid mammas grav och planterade blommor, tände ljus, gjorde fint och försökte få en stund till minne av mamma så hade jag fyra kantklippare runt omkring mig som förde ett förskräckligt oväsen. En kom dessutom så nära att det stänkte gräs på mig. Hon som klippte gjorde tecken som ursäkt åt mig i alla fall. Kan inte påstå att jag fick en lugn stund vid graven denna gång. Gick därifrån ganska fort för det var hemskt att vara där. Tände i alla fall ljus och planterade en ljung som jag hade köpt. Den andra lilla växten jag köpte fick vara kvar i sin kruka. Bilder kommer längre ner.

Promenaden tillbaka blev lugn och resan med tunnelbanan också tillbaka till Gullmarsplan. Förutom att min telefon stängdes av helt och blev alldeles svart. Trodde först att den dog på grund av batteriet var slut. Men när vi var framme i Gullmarsplan fick jag igång den igen. Bytte tåg och åkte hem till Stureby.

Det var den dagen på Skogskyrkogården.

//Marie

     

 

Reklam för Loppis överallt!

Suck! Just nu läser överallt på Facebook om att det är loppis både här och där. Har massor med loppis prylar att sälja. Flera lådor i källaren och kassar, men har varken körkort eller bil så jag kommer mig aldrig iväg någonstans på någon loppis. Dessutom kostar det alltid mer än det smakar då man måste hyra plats och bord för mellan 150 – 250 kr. Det är inte så stor chans att man går med vinst, med det man har att sälja, för man får vara glad om man lyckad tjäna in det man lagt ut.

Man hinner ju dessutom sällan sälja något när vissa loppisar har öppet så få timmar endast en dag dessutom. Jag menar ha öppet mellan 11-15 en dag så är det nästan ingen ide’ att åka dit. Man hinner knappt ställa ordning innan man ska plocka ihop igen då. Nu skulle ju inte jag göra som många andra som kommer samma tid som loppisen öppnar för att ställa ordning och börjar alltid plocka ihop en timme innan stängning. Tycker det är så fånigt att göra så om det inte är så att man har sålt av allt man hade med sig förstås. Då är det en sak. Men varför har man alltid så bråttom därifrån? Loppis är ju roligt och då ska man ju ta vara på varenda minut.  Man får komma en timme innan öppning och så plockar man ihop efter klockan slagit tiden då loppisen stänger. 

Skulle verkligen vilja stå och sälja av lite saker på loppis men har heller inget klaffbord att ta med mig eller en klaffstol. Vilket är smidigt att ta med. Man kan ju inte heller ställa sig utanför porten på gården och sälja för det skulle eventuellt endast bli grannarna som handlar.

Hade jag haft en eget hus med egen tomt hade jag ordnat loppis i garageuppfarten. Hade ändå inte haft någon bil så jag hade haft plats i garaget också. Praktiskt om det regnat. Ha loppis några helger hade ju varit perfekt. Men nu bor jag i lägenhet och har inte ens en egen uteplats. Jag önskar så att jag hade möjlighet att ordna en egen loppis.

Den skulle vara en helg, både lördag och söndag. På egen tomt förstås eller i en liten lokal som jag eventuellt hyrt, så jag slipper hålla på att ansöka om tillstånd och betala för det och grejer. Så skulle jag ha öppet mellan 10-17. Då hinner man få en chans att bli av med grejer plus att man kanske hinner tjäna en liten hacka. Skulle prismärka alla saker jag säljer så jag slipper få en massa frågor om vad det kostar hela tiden. Skulle se till att jag kan ta betalt med Swish så att människor inte behöver vara beroende av att ha lösa pengar för att kunna handla. Men skulle förstås ändå se till att jag hade bra med växel.

Sedan gäller det ju att marknadsföra också. Det skulle jag kunna hålla på och pula med på vardagarna. Göra flygblad att dela ut, göra affischer att sätta upp på anslagstavlor. Det är synd att man inte kan sätta upp något i tunnelbanan. Vet ej om jag hade orkat springa och lägga lappar i brevlådor, men sätta upp i portar hade jag nog gjort i alla fall. Sedan hade jag ju gjort reklam i sociala medier också på Internet förstås. Det måste man ju.

Nu låter det som om jag planerar att ha en permanent loppis någonstans men det hade jag inte tänkt, utan bara under en helg eller kanske två beroende på hur mycket grejer jag har kvar efter första helgen. Kostar ju att hyra lokal också men skulle leta upp det billigaste jag kunde hitta nära här där jag bor. Kanske kan man låna en lokal av min hyresvärd. Men som sagt blir svårare att fixa bord. Vill ju inte att det ska kosta mig något för då är det ingen ide. Vill inte hålla på med att kämpa för att försöka tjäna in det jag lagt ut. Vill bara bli av med grejer och få tillbaka lite pengar jag betalt när jag köpt grejerna jag vill sälja. Loppis ska inte kosta något för säljaren tycker jag. Man ska ju inte förlora på att sälja liksom.

Ja drömma går ju men att ha egen loppis blir nog aldrig till verklighet för min del i alla fall. Men det vore väldigt roligt i alla fall om det hade kunna bli möjligt. Men skulle ju vilja bli av med grejer förstås, men vill inte skänka bort det eftersom det är en massa porslins saker, väskor, skor, böcker, dukar och annan textil, och allt möjligt annat smått och gott. Har dessutom mer jag skulle kunna rensa ut och här hemma. Vi har så himla mycket saker. Så därför vill jag helst försöka sälja det på något sätt.

Skulle ju kunna sätta igång att sälja på Tradera igen men det är så himla mycket jobb med det. I alla fall i början då allt jag säljer ska fotograferas, sedan ska de mätas och vägas. Sedan ska man sitta på datorn och lägga in en och en auktion vilket tar en himla tid då man måste göra annonserna från grunden plus att man måste väga varje grej så man kan lägga in frakt kostnaden. Där måste man ta i beräkningen att saken väger lite mer med emballaget än utan också.

När något är sålt så ska det paketeras och då gäller det att man har emballage tillgängligt. Har lite grann som jag sparat men inga lådor som ofta behövs i alla storlekar. Ibland får man även beräkna om frakten om samma personer köpt flera saker av mig. Sedan ska man skriva adresser på paketen och åka med allt till ett postombud och skicka iväg det. Har inte långt till närmaste postombud men det är en bökig väg. Ganska lätt att ta sig till både Schenker ombud och DHL bud också men bussgods vet jag inte vart det är någonstans nu för tiden  så det blir krångligare. Har sällan så stora grejer men ibland vill folk att man skickar med bussfrakt. Det är lite beroende på var folk bor.

Så det är väldigt mycket jobb med att sälja på Tradera innan man fått upp alla annonser i alla fall, sedan blir det lite mindre men fortfarande rätt mycket att hålla på med. Särskilt de datumen auktioner tar slut. Speciellt om många auktioner tar slut samtidigt. Har sålt på Tradera för så jag vet. Jag gör iofs inte så mycket på dagarna så jag skulle kunna hålla på fixa med auktioner och sälja av saker den vägen men jag vet inte om jag ids eller orkar hålla på igen.

Min mamma och min moster hade egen loppis ute på Väddö under somrarna när jag var liten. Moster hade landställe på Väddö. De hyrde ju tomma hus och hade jättestor loppis i. De gick på auktioner under vinter halvåren och ropade in grejer som de sedan sålde på sin loppis under somrarna. De hade ett utrymme där de kunde förvara grejer under vinter halvåret i stan.

Grejer de köpte in, men frågan är om de någonsin lyckades tjäna in de som de la ut eller snarare om de gick plus och tjänade något extra? De betalade ju både lokalhyran för loppisen, hyrde bord och klädstänger tror jag och betalde för allt de som de ropade in, plus det som de betalde för förrådet de förvarade prylarna i under vintern. Men de hade jätteroligt i alla fall under somrarna och de hade öppet varenda helg. Ganska länge på dagarna också. Jag var för liten för att hjälpa till och tycka att det var roligt man att köpa saker på loppis gillade jag redan då. Från deras loppis fick jag det jag ville ha om jag råkade hitta något av intresse. Men de hade inte så mycket som jag gillade. Men det var roligt ändå att vara där med dem. I alla fall någon timme eller två men inte under hela dagen.

Det vår då det, nu är nu och det är som det är och blir som det blir.

//Marie

Vänner och relationer!

Nu måste jag skriva av mig om det här med relationer och folk man tror är ens vänner sviker. Mycket kan man ta men det finns gränser och till slut kan man inte bara stå och svälja allt. Man måste ventilera sig och det tänker jag göra nu. Säger inte att det jag skriver stämmer men när ni läser det jag berättar kanske ni inte heller vet vad ni ska tro längre.

För det första så är det så svårt att läsa av folk och veta vad folk egentligen tycker tänker och vill med en relation. Det är också lika svårt att veta hur man ska bete sig eller vara själv mot andra för att man ska passa in. Jag har alltid sagt att jag vägrar vara något jag inte är för att det ska passa andra. Tycker verkligen inte att jag ska behöva det. Duger jag inte precis som den Marie jag är då får det vara och folk kan dra någon annanstans. Jag krusar inte folk att umgås med mig.

När jag gick min möbelsnickare utbildning under två års tid så var vi fem tjejer i klassen och vi höll ihop och hade jätte roligt under den tiden tillsammans. Kom två av dem lite närmare och trodde verkligen att de var mina vänner. När vi slutade skolan hörde jag inte ett ljud från någon av dem. Försökte några gånger höra av mig till de två jag kom närmare för att få ihop en något så vi kunde ses men de tackade nej varje gång. Bjöd även in dem på min 40 års fest och alla tackade nej.

Jag praktiserade på en dagverksamhet i två år och blev väldigt bra vän med en kollega. Det klickade direkt mellan oss och som jag trodde när jag slutade var en vän för livet. Vi fortsatte ses några gånger efter jag slutat men nu mera hör jag inte ett ljud från henne. Har försökt hålla kontakt genom mejl, sms och även skickat kort och brev men hon svarar aldrig.

Det är väldigt ofta jag och Jennie frågar folk om de ska med på teater, konserter eller andra evenemang eftersom vi inte alltid går tillsammans på allt. Jag är ju sjuk i min EDS och kan inte alltid gå med på allt. Sedan har jag ju andra åkommor som uppenbarar sig ofta vid fel tillfällen. Jag och Jennie sitter inte heller ihop. Så vi frågar andra om de vill gå med. Oftast kan inte folk och tackar nej. Jag ska på teater på söndag och har frågat minst tio personer om någon vill följa med och alla har tacka nej för att de inte kan.  Så är det nästan alltid då vi frågar folk eller bjuder in folk till något.

När jag fyllde 25 år hade jag öppet hus/ födelsedagsfest i min första lägenhet. Hade bjudit massor med människor och knappt hälften kom. Mamma hade stått och gjort massor med smörgåstårta som blev över.

När jag sedan fyllde 30 år så hade jag fest för endast släkt, vänner och familj plus fem av mina bästa vänner. Två av dem kom inte då en plötsligt blev sjuk och den andra blev jag osams med för att jag ville ha besked om hon skulle komma eller inte innan sista OSA dadum för att det bara var hon kvar som inte svarat. Hon väntade på att något bättre skulle dyka upp och hon var min barndomskamrat och skulle föreställa min bästa vän.  Dessutom kom inte min egen far för att han inte kunde vara i samma rum som min mor påstod han.

När jag fyllde 40 år så bjöd jag säkert in ca 80 personer och det kom ca 25 stycken. Alla andra 55 kunde inte komma. Var nära då att behöva ställa in festen då jag var tvungen att få in ett viss antal personer i lokalen jag hyrt för att få vara där. Det var egentligen många fler än som kom. De var snälla och sänkte antalet en gång. men kom ändå färre än det. Handlade om att folk som jobbade i lokalen skulle laga mat, servera, duka och sådant också och då måste det komma ett visst antal.

Jennie skulle ha fest när hon fyllde 30 år och hade bjudit in massor med människor och det slutade med att alla tackade nej utom två så hon ställde in festen. En sommar försökte hon få med folk på femkamp på Gröna Lund och frågade massor med människor om de ville hänga med. Slutade med att endast två tackade jag så hon ställde in det också.

Jag medverkade i en utställning med min bok när jag precis hade släppt den och det var i det närmaste bokrelease man kunde komma. Jag bjöd dit massor med människor för att komma och titta på utställningen men det kom endast fyra stycken bara den gången.

Jag medverkade också i ett evenemang där man fick visa upp sig och sin talang. För min del så delade jag med mig ett stycke av min bok som en kompis till mig hjälpte mig att läsa upp. Var för svårt att göra själv. Bjöd in massor med människor då med och ingen kom förutom min Jennie och min kompis som skulle läsa ur min bok.

I princip varje gång som jag berättar om har jag bjudit in typ samma människor och varje gång har samma människor i princip tackat nej för att det inte kan. Så någonstans känner jag att det kan inte alltid vara endast en slump att i princip ingen kan komma. Handlar nog inte alltid om att folk inte kan tror jag utan det handlar om vilka jag och Jennie är. Folk vill egentligen inte umgås med oss utan det träffas för att de tycker synd om oss, (så var det med mina kompisar på möbelsnickarutbildningen. De tyckte synd om mig bara därför fick jag vara en i gänget)  Eller så följer folk endast med på på grejer för att det är gratis bara.

Det är också så att vi frågar om folk ska med på grejer men blir sällan bjudna tillbaka. Vi blir heller sällan inbjudna till festar eller får inbjudningar till folk vi trodde var våra vänner. Vi märker efteråt att folk haft fest eller inbjudning till något. Men vi har inte blivit inbjudna. Varför kan man undra, jo jag tror att folk glömmer bort oss. Varför glömmer man då bort vissa kan man undra? Kanske för att vi trots allt inte är så himla viktiga för folk egentligen. För någon gång har vi faktiskt frågat varför vi inte blev inbjudna och då har jag fått de svarat. Oj! Jag glömde er! Så mycket vän var vi med dig liksom. Nu säger jag inte att det varit så alla gånger utan det kanske varit så att ni inte känt att vi varit så nära vänner att ni inte velat bjuda in oss jag vet inte. Så jag drar inte alla över en kant.

En sak stör mig otroligt det är att jag har så lätt för att fästa mig vid folk och dessutom tror jag att de är mer vän med mig än de är. Därför blir jag sårad när jag märker att så inte är fallet just genom detta. Men man tycker ju att det vore bättre att folk är ärliga och säger jag gillar inte dig och vill inte umgås med dig i stället för att bara ignorera en och låta bli att svara när man hör av sig. Jag blir hellre sårad av ren ärlighet för då vet man åtminstone vart folk står, det gör man inte av att folk bara ignorerar en efter ett tag.

Men så är det tyvärr och många människor är så otroligt falska. Kanske inte medvetet men man ser ju hur de sociala nätverket ser ut. Ofta säger folk, jag ringer dig nästa vecka, eller jag hör av mig så försöker vi få ihop en lunch eller fika. Stöter folk ihop på stan så säger man Åhhh! Vad länge sedan vi sågs, vi måste träffas någon gång. Inte tusan hör någon av sig. Inte träffas folk. Det där är bara sådana där sociala artighetsfraser som folk kör med. Egentligen tycker jag att det så kallade sociala nätverket är otroligt falskt. Man säger så mycket som man egentligen inte menar för att vara artig. Hatar det. Säg ingenting i stället om du ändå inte menar dina ord. Lova inget och föreslå inget i stället. Man behöver ju inte alltid säga nej jag vill inte. Man behöver inte vara så rak på sak, men man kan ändå vara ärlig i stället för att säga saker man inte menar endast för att vara artig. Det är inte artigt att vara falsk.

Att jag vet de här är för att jag själv varit med om det men också iakttagit andra som stöter ihop på stan eller står och pratar någonstans och man hör på tonfall om folk menar vad e säger eller inte. Jag är ingen expert på relationer men en sak har jag lärt mig och det är att folk är inte alltid ärliga i relationer. Man ska heller inte ta relationer för given. Måste dessutom försöka lära mig att inte fästa mig för mycket vid folk eller släppa människor för nära in på livet, för man vet aldrig när man förlorar dem. Tyvärr har ju jag alltid varit sådan som är väldigt öppen med mitt liv, sedan har jag alltid trott på människors ärlighet men förstått nu att det varit ett misstag. Vilken tur säger jag att man lär sig på erfarenheter och man lär sig också på sina egna misstag. Nu sitter jag inte och säger att jag är perfekt för det är jag inte. Jag är inte heller felfri och allt beror inte endast på andra heller utan ibland har det varit jag som gjort fel också.

Av detta drar jag slutsatsen att det ändå är bättre att vara ensam, för då slipper man kämpa med att försöka läsa av folk, man slipper bli sårad och besviken när folk inte är ärliga. Man slipper också själv försöka passa in i olika sammanhang, hitta sätt att försöka bete sig på som passar andra och försöka vara en del av ett falsk socialt nätverk som bara utlöser en massa onödiga missförstånd mellan människor.

Jag och Jennie har varandra, våra familjer och några få vänner som faktiskt accepterar oss som vi är. Vi klarar oss på det. Hellre få människor om kring oss som älskar oss, än många ytliga bekanta som inte gillar oss och som bara är falska.

Just därför är det mycket bättre att vara vän med djur för de älskar en villkorslöst trots den man är, vad man gör mot dem eller säger till dem. De är inte falska och säger aldrig emot eller ljuger. De försöker lyssna på en hela tiden men förstår sällan något. De bekräftar en varje dag och uppskattar så mycket att man bara finns där för dem. Djur är helt fantastiska och bättre vänner finns inte. Älskar min katt. Hon är det finaste som finns.

Tack för ordet.

//Marie

Sommaren 2017

Med den titeln låter jag som om sommaren redan är slut och det är sent in på hösten. Även om semestrar börjar ta slut och skolorna börjar snart så är sommaren inte riktigt slut ännu. Kan vara varm och fint ända in till mitten av september om vi har tur. Fast vädret har varit väldigt fram och tillbaka denna sommarn. Jag och Jennie har haft en ganska okej sommar tycker jag.

Jennie har varit ledig i sex veckor från jobbet. Vi har varit på sightseeing tur under Stockholms broar. Sedan var vi även ut till Lillkyrka en dag som ligger utanför Enköping. Min bror har sitt torp där. Jättefint där ute och alltid lika mysigt att umgås med min bror och hans sambo.

Vi har varit i London en vecka där vi både såg och gjorde väldigt mycket. Hade himla tur med vädret men som alltid är det varmt, klibbigt och kvavt i London. Vi hade okej hotell också. Åker vi till London igen får det bli samma hotell.

Vi har varit på Stockholms Pride som vi brukar göra varje sommar. Hade kul där och hade halv tur med vädret. Träffade flera vi känner, var på uppträdande, minglade runt i parken och såg paraden.

Vi har också varit ute på Siaröforten en dag. Det är en gammal militäranläggning under marken ute på en ö i skärgården. Vilket stället kan jag bara säga. Dit måste jag åka igen. Hade fint väder hela dagen vi var där. Vi åkte även till Örebro en dag och gick på Titanic utställningen. Den var verkligen sevärd. Så blev det en promenad i Vadköping, den gamla delen av Örebro och så gick vi genom stadsparken, slottsparken och slottet. Där mötte vi upp Jennies goa faster som följde oss till tågstationen. Var mysigt att träffa henne en stund. Hann till och med äta en glass tillsammans. Vi hade kanonväder hela dagen.

Vi hade även besök av Jennies föräldrar en dag som kom hit från Hallsberg över dagen. Vi promenerade runt i stan och gick och käkade lunch tillsammans. Jennie träffar ju inte sina föräldrar särskilt ofta längre, så jag tror hon tyckte det var lite mysigt. Visst Jennie har inte jätte nära relation till sina föräldrar men när det väl träffas och bara umgås en dag så går det ganska bra och det är okej.

Vi har inte bara haft roligt i sommar, utan vi har även varit ganska mycket sjuka. Jag fick först halsfluss, sedan fick Jennie det. När hon blev frisk blev jag sjuk igen, men hann precis bli frisk innan vi åkte till London. Typ ett par dagar innan Pride blev jag sjuk igen och var lite risig under Pride veckan men tillfrisknade så sista dagen var jag frisk igen. Nu en vecka innan Jennie skulle börja jobba blev hon sjuk igen men kommer kunna gå och jobba i morgon. Varit en envist virus som har hållit ett fast grepp om oss hela sommaren nästan. Bara hoppas att jag inte blir sjuk igen nu efter Jennie. Är det inte typiskt, har inte varit sjuk sedan i höstas och så kommer allt under sommaren. Då man verkligen inte vill bli sjuk. Sommaren är ju så kort ändå liksom.

På tal om att vara sjuk så har jag ändrat på min medicinering lite i sommar också. Varit på ett par läkarbesök och lämnat en del prover. Har börjat med en ny medicin. Slutat med en annan och börjat med en tredje för sköldkörteln. Hoppas det ska fungerar bra. I morgon ska jag till sjukhuset och få järn intravenöst. Alltså via dropp. Har ju fått konstaterat att jag har järnbrist. Försökt dricka Blutsaft i sommar men glömmer ta den hela tiden, dessutom smakar det skit. De håller också på att utreda om min järnbrist beror på någon Mag eller tarmsjukdom. Ska lämna mer prover för det, sedan ska jag även lämna prover för sköldkörteln att se om nya medicinerna fungerar bra. Hoppas mina värden stabiliserar och blir bättre. Hoppas också att jag blir bättre i mitt mående. Får se vad som händer. Ska träffa min läkare i september. Så får vi se hur det gått.

Det var väl allt som hänt denna sommar. Kommer inte lägga in bilder för jag har så mycket. Skulle kunna lägga in några bilder från varje tillfälle men det är så mycket så jag orkar inte sitta och välja.

Men nu vet ni i alla fall lite kort vad vi gjort och förlåt för att jag inte bloggat i sommar.

//Marie