Judar, fördomar och filosofi om framtiden!


Läste denna artikel i Expressen skrivet av Göran Rosenberg som själv upplevde förintelsen som barn tillsammans med sina föräldrar. Han har skrivit boken ”Ett kort uppehåll på väg från Auschwitz” Läs artikeln här:

http://www.expressen.se/kultur/toppnyheter-/det-vilar-ett-ansvar-pa-judar-och-muslimer/

Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, men modigt skrivet är det i alla fall. Allvarligt talat så blir jag verkligen mörkrädd alltså med tanke på vad som hela tiden händer med jämna mellanrum ute i Europa. Tanken och synen och vetskapen om vad som hållet på att hända och om vart vi är på väg någonstans igen utan att någon gör något, inte ser det eller ens lägger märket till det gör mig fullkomligt skräckslagen. Jag fattar ingenting har mänskligheten inte lärt sig någonting? Varför märker man inget och framför allt varför gör i gen något för att stoppa det nu innan vi är där igen? Undrar om samhället helt enkelt är för dåliga på att informera om det som hände då, man pratar för lite om det, historien berättad för sällan, man tar inte upp det i skolorna tillräckligt mycket, man lär och bildar inte människor i denna historia tillräckligt mycket. Dagen generationer har nästan ingen koll alls på vad som egentligen hände för 70 år sedan. Man vet inget och det man inte vet något om, förstår man sig inte på och sådant man inte förstår är man rädd för. Där kommet vi igen till den felaktiga bilden av verkligheten vi har fått av sådant som vi idag uppfattar som fult, orent, äckligt och smutsigt. Inte konstigt då att vi blir rädda för sådant som är annorlunda, sådant som sticker ut i mängden och sådant som verkar onormalt. Åter igen handlar det om brist på kunskap och förstora rädslor. Vi har redan från början blivit upplärda att vi ska akta oss för sådant som är främmande och som vi inte känner igen eller vet något om. Vad var det för ljushuvud som kläckte den idiotiska påfundet egentligen? Vem spred ett sådant korkat ryckte en gång som har gjort att vi har kommit dit vi är idag och som håller på att leda till att historien upprepas igen? Kan någon tala om det så ska jag gå och banka lite vett i huvudet på den eller de personerna. Nä slå dem hjälper inte men att tala dem till rätta kanske går om man verkligen försöker.

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade kunnat få det som en gång hände ogjort för då hade vi inte varit på väg dit igen idag. Jag är inget helgon och man kan inte ändra på historien heller eller på det som varit. Men det är skandal att man inte engagerat sig mer åt att skapa en bättre framtid och se till att det som hände inte upprepar sig igen. Ingen verkar ens ha brytt sig om att fundera ut vad vi ska göra om vi ser att saker och ting håller på att upprepa sig. Inte ens det har man orkat eller brytt sig om att engagera sig i eller så vet man helt enkelt inte vad man ska göra? Man borde veta, man ska veta det tycker jag. Vi vet hur det började förra gången. Varför ser vi inte likheterna? Ingen ser, törs, vill, eller tror att det ska hända igen. Detta skrämmer skiten ur mig. Jag vill bara få leva i en värld där alla människor är lika mycket värda. Ska det vara så svårt att förstå?

Då pratar jag inte bara om Judar, utan om Romer, Slavar, Muslimer, Afrikaner och vad de alltid kallats för, Homosexuella, Handikappade, Jehovas Vittne, ja allt som ansågs då och även idag anses vara onaturligt i många människor ögon. jag undrar vilka som egentligen under århundraden som varit mest utsatta? För mig känns det som om Judarna är och var det. Sedan vilka som sedan kommer i ordningen vill och tänker jag inte uttala mig om. För man rangordnar inte hat tycker jag.

Jag känner också personligen att ju mer jag lär mig, ju mer jag tar reda på, ju mer jag upptäcker och ju mer jag vet om historien och om vad som hände, vad man gjorde, vilka som blev utsatta och varför, hur man utsatte dem, var man utsatte dem,  ju mindre och färre blir mina egna fördomar. Ju mer jag förstår och vet,  ju mindre fördomar har jag kvar. Nu har jag avslöjat mig, men jag tror att alla människor bär på fördomar av något slag, även de som påstår att de inte har det. Man är fördomsfull utan att veta om att man är det eller förstår det själv. Även jag. Men jag vill inte vara det och där för vill jag lära, förstå och bilda mig. Dessutom ju mer jag tar reda på om allt, ju nyfiknare blir jag och ju mer intressant tycker jag det är med olika kulturer, platser, religioner, folkslag, seder och traditioner. Jag vill också lära mer om historien för att försöka förstå. Även om man aldrig någonsin kommer förstå varför, så får man ändå en viss förståelse ändå och det gör att man lättare kan acceptera och tycka om olika sorters människor avsätt vilka de är eller var de kommer ifrån.

Nu menar jag inte att jag någonsin kommer kunna acceptera och tycka om Nazister men egentligen är de också bara människor som från början har fått fel bilder och uppfattningar om vad som är rätt eller fel. De har också en tro, de har också åsikter om olika saker. Alla människor har rätt att ha åsikter, man är fri att tycka precis vad man vill om vad som helst, man behöver inte heller gilla allt man hör och ser, utan det handlar om hur man använder sig av det man tycker och tänker, hur man agerar och yttrar sig om saker och ting. Dessutom kan ingen människa någonsin ta ifrån en annan människa ens vilja, önskan eller hopp. Det handlar inte här, om att jag försvarar Nazister på något sätt utan jag menar bara att alla är människor och ingen är fel fri. Jag försvarar inte heller rasister, våldtäktsmän, kriminella, kvinnomisshandlare, missbrukare, mördare, heller på grund av deras handlingar och hur de väljer att agera i olika situationer. De agerar så som de tror att man ska göra, så som de har blivit upplärda att man ska göra, så som de hört att andra sagt att man ska göra och sett hur andra gör redan från när de var små.

Därför tror jag att det är så viktigt att vi tänker på hur vi lägger fram saker för våra barn och vad vi berättar för dem. För barn går på precis vad som helst och barn påverkas hela tiden av allt som vi vuxna gör och säger. De härmar bara de vuxna och gör som dem för de tror att så som vuxna gör, så ska man göra. De tror på precis allt vi säger. När barn ser och hör saker så är det viktigt att tala om för dem vad som är rätt och fel, finnas tillgängliga när de behöver oss, lyssna när de vill prata och försöka svara när de frågar och undrar saker och det viktigaste av allt, vara helt ärliga och tala sanning så att de kan växa upp med rätt bild på hur verkligheten ser ut.

Men som sagt det är också människor som har fått fel bilder om saker i livet, tagit fel beslut, gått fel vägar,  för att de inte har vetat bättre, för att de ha trott på att det är så man ska göra, det är så det fungerar eller så verkligheten ser ut. Det är människor som skulle behövt få hjälp och stöd tidigt i livet för att välja rätt väg för framtiden som inte har fått det av många olika orsaker. Oftast handlar det om barn som inte har haft vuxna i sin närhet som har kunnat finnas där under deras uppväxt och på deras väg att utforska världen. Det har inte funnits någon de kan fråga om saker, då har det uppstått kraftiga förvirringar och frustrationer. Barn tvingas ta ställning, ta beslut och ta egna initiativ alldeles för tidigt i livet och då har de valt helt fel väg, vilket resulterar i att de blir Nazister, kriminella, våldsbenägna, missbrukare, kvinnomisshandlare eller mördare.

I grund och botten handlar allting om okunskap, ovetande, fel bildtolkningar, fel uppfattningar och stora rädslor för det som är främmande.

Jag tror att någonstans vet ingen till 100% vad som egentligen är rätt och fel om det nu ens finns något rätt och fel, inte heller tror jag att det finns något som heter ”normal” Finns det någon i världen som egentligen kan svara grundligt på vad som är normalt och vad  det betyder? Jag tror inte att normalt finns, det är bara ett påhittat dumt ord för något som man kanske en gång trodde var normalt.Man behövde bara ett ord för att lättare kunna uttrycka detta på vad det nu egentligen är? Vad var det egentligen man tyckte var normalt när man satte ord på det?

Ibland önskar jag verkligen att man kunde åka tillbaka i tiden för att försöka ta reda på hur och varför vissa saker uppstod och kom till. Vad enklare allting hade varit idag och vad mycket man skulle förstå och veta då och vad kloka vi skulle vara idag i så fall. Någon gång i framtiden tror jag att vi kommer kunna åka i tiden, men den dagen vi kan göra det, så kommer det vara försent att ta reda på saker. För då finns det bara robotar på jorden, allt är datorstyrt och ingen bryr sig längre om människorna. Robotar bryr sig inte om hur människorna levde, hur de tänkte, hur det såg på saker, vad de gjorde, hur de såg ut och vad som hände i det mänskliga livet. De är bara intresserade av hur människorna skapade maskinerna, så de kan förstå hur de själva fungerar och är uppbyggda så att de ska kunna bygga nya robotar och programmera varandra i framtiden om de ens kommer behöva det, för robotar kanske får egna liv. Deras historia kommer endast bestå av hur robotarna tog över mänskligheten. Det är den historiefakta robot ungar kommer få in programmerade i skolan så de ska kunna bygga ännu klokare, smartare, snabbare och bättre robotar i framtiden.

Ja detta var en liten tanke om hur framtiden kan komma att se ut när det inte längre finns några mänskliga känslor, någon empati, någon moral, eller ens några mänskliga beteenden. Så här kommer det att bli om man inte gör något, börjar tänka, öppnar ögonen och börjar agera i stället för att låta historien upprepa sig. Om alla kämpar tillsammans för att göra framtiden till något så bra som det går, så kommer inte saker upprepa sig. man kan inte få det som redan har hänt ogjort, inte heller kan man ändra på det som har varit. Man kan bara kämpa för att skapa en bättre framtid.

Sitt inte bara still se på när saker sker, gör något. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Jag skulle egentligen kunna sitta och skriva en hel bok om alla mina tanker och funderingar kring allt detta jag skrivit om i bloggen idag. För det är så mycket som snurrar i huvudet på mig, mycket frågor och mycket som jag inte vet. En dag kanske jag skriver en bok, men först ska jag ta reda på mer, forska, bilda och lära mig. Sedan  kn jag dela med mig av mina uppfattningar, tankar och åsikter i form av en bok.

//Marie

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s