Filmen: The Heaven is for real


Jag måste blogga lite om mina tankar efter en film jag suttit och sett nu på förmiddagen. Den heter ”The Heaven is for Real” Filmen är baserad på en verklig historia och finns även som bok både anpassade för vuxna och för barn och den är översatt på Svenska. Nu är inte jag det minsta religiös på något sätt och jag tror inte på GUD! Men filmen var fin och den satte igång tanker över vad som egentligen händer när vi dör. Innan jag går vidare så nedan kommer handlingen. Nedan ser du filmen till vänster och boken till höger. Original boken ser exakt likadan ut fast den är på engelska.

heaven-is-for-real             214158534_0d559214-2fb8-4006-9776-f0cb78f64fe3

Handling: ”Kommer du ihåg sjukhuset, Colton?” frågade Sonja.”Ja, mamma, jag kommer ihåg”, sa han.”Det var där som änglarna sjöng för mig.”När Colton Burpo klarade sig igenom en allvarlig bukhinneinflammation efter en sprucken blindtarm var familjen överlycklig över hans mirakulösa tillfrisknande. Men under månaderna efter operationen framträdde en berättelse som de inte var beredda på  en berättelse lika vacker som storslagen, som beskrev deras lille pojkes resa till himlen och tillbaka. Colton, som ännu inte hade fyllt fyra, berättade för sina föräldrar att han lämnade sin kropp under operationen och bevisade det genom att exakt beskriva vad hans föräldrar gjorde i en annan del av sjukhuset under tiden han blev opererad. Han berättade att han besökt himlen och återgav vad han hört från människor där som han aldrig träffat i sitt liv och beskrev händelser som skedde innan han föddes.Han förvånade också sina föräldrar genom sina beskrivningar med svårförståeliga detaljer som stämde överens med Bibeln till punkt och pricka, trots att han ännu inte lärt sig läsa.Med en avväpnande oskuldsfullhet och med ett barns frispråkighet berättar Colton om att han mötte avlidna släktingar. Han beskriver Jesus, änglarna, hur ”riktigt, riktigt stor” Gud är och hur mycket Gud älskar oss.Återberättad av hans far, men med Coltons unika och enkla språk ger Himlen finns på riktigt en glimt av den värld som väntar oss, där som Colton säger: ”Ingen är sjuk och ingen har glasögon.”Himlen finns på riktigt kommer att förändra hur du ser på livet efter detta och ger dig möjlighet att se och tro som ett barn.

Så här tror jag: Som sagt jag tror inte på GUD och är inte minsta religiös på något sätt, men givetvis tror jag på att det har funnits en människa vid namn Jesus en gång i tiden. Men jag tro inte han jungfrufödsel utan hans pappa var självklar Josef. Barn utom äktenskapet erkände man helt enkelt inte för det var olagligt och förbjudet. Jesus var helt enkelt inte planerad.

Sedan efter Jesu födelse får man inte veta så mycket mer om honom förutom att Maria tog med honom till Templet när han var 12 år och lämnade honom där för att gå någon sorts bibelstudier och lära sig allt om Tanach (Judiska skriften) Han var ju faktiskt Jude och jag ser det som att det var som någon slags konfirmationsundervisning för honom. Dessutom kände både Maria och han själv att han inte var som alla andra barn.  Efter detta finns inte något mer om Jesus förrän han är vuxen. Vad hände egentligen åren där emellan?

Jag tror Jesus för det första inte köpte allt som stod i Tanach utan han var en sådan person som hade sina egna åsikter, uppfattningar och tro på saker och ting. Dessutom tror jag han var en New Age människa redan som barn. Tror han föddes med mediala förmågor. Dessutom tyckte han om att Yoga, meditera och göra avslappningsövningar. Han fick säkert lära sig kontrollera sin mediala gåva, lära sig spå i antingen i Taro kort om det fanns eller på andra sätt som i händerna. Han fick lära sig hur han skulle hjälpa andra människor att få frid i själen. Kanske kunde han kanalisera, (få kontakt med själar från andra sida) han fick lära sig hur han skulle använda sin helande krafter. Tror inte han kunde bota sjuka, lama, blinda eller döva människor. Men han fick lära sig heala deras nerver, själar, oro, stress, lugna ner tankar som folk inte fick bort från huvudet och kanske lugna nervositet . Han kunde sprida positiva energier till folk. Hjälpa folk att bli kvitt mardrömmar och sömnsvårigheter. Kanske kunde han hjälpa folk att bli kvitt fobier och rädslor, tvångstankar och dämpa ångest. Healing och att bota folk från sjukdomar tror jag inte på. Men att heala själen och ge den lite ro, det tror jag man kan göra. Han kunde säker hypnotisera folk också för att hjälpa dem att få reda på saker i livet som de har förträngt, eller veta mer om eventuella tidigare liv.

Svamlet om att folk skulle tro på GUD var bara en önskan om att människor skulle skapa en högre tro på sig själva som människa egentligen. Jesus ville få folk att tro och lita på sig själva, vara den som de var och inte försöka vara något som alla andra ville att de skulle vara för att bli accepterade eller passa in i gemenskapen. Han försökte få människor att våga rucka på sina gränser, han gav folk mod, hopp, längtan och hjälpte dem att skapa mål i livet. Han försökte ge folk tron på att man klarar av mer än man tror, visa mer respekt för varandra, uppskatta det man redan har i stället för att försöka nå fram till något man inte har. Han spred ut kärlek, visa att man alltid duger som man är försökte skapa ett människovärde, han försökte visa att alla människor är lika värda och skapa mänskliga rättigheter. Han gjorde säkert ett tappert försök till att undvika fördomar som bara skapar osämja mellan människor och så vidare. Han undervisade människor i natur och livslära och filosofi. Han lärde folk meditera, Yoga, avslappningsövningar, friskvård kanske och att leva hälsosamt liv. Helt enkelt lära människor att uppskatta och älska livet precis som han gjorde.

Jag tror det var så här, ingen vet vad som hände åren från han var 12 år tills han blev vuxen. Hela den historien är borttagen från bibeln och finns kanske gömt någonstans eller så är det borta för evigt. Folk tror endast på det som finns kvar av Bibeln, det som står där idag. Själv skulle jag vilja vet mer om vem han egentligen var. Jag vill vet mer om det som inte finns med i Bibeln.

Jesus var säkert naturmänniska och månade för alla djur och för en frisk natur. Han åt bara vegetarisk mat. Han använde heller inga droger. På den tiden var det väl bara alkohol som fanns. Nattvarden var ett sätt han ville att folk skulle hedra och minnas honom på. Han ville inte bli bortglömd. Självklart fanns det människor som inte kunde acceptera hans tro på livet och New Age flum han höll på med och tyckte han var knäpp. Redan då handlade det om rädslor och okunskap för sådan man inte vet något om. Man ville bara göra sig av med sådant som man ansåg var obehagligt. Som man gjorde ända fram till Förintelsen så dödades folk av rädsla för att de var annorlunda. Jesus korsfästes, andra har gasats, skjutits, hängts, halshuggits, bränts, stenats till döds som straff. På Jesus tid korsfäste man folk och han fick det dödsstraffet som många andra dömdes till som var kriminella på den tiden.

Men jag tror heller inte på att han återuppstod. Ingen kommer tillbaka från det döda. Visst de människor som trodde på honom eller folk som blev framtida medium såg säkert hans ande kanske, men återuppstod gjorde han inte.

Nu till vad jag tror egentligen händer när man dör. Jag är Agnostiker och tror på att något händer när vi dör men jag vet inte vad jag tror kommer att hända. Jag tror i alla fall inte att livet bara är slut efter döden. Men jag tror inte heller man kommer till himlen. jag tror nog mer på att antingen återföds man som något annat och lever vidare här på jorden eller finns det en andra sida där man hamnar och denna andra sida är helt enkelt bara en annan dimension eller tidepok. Alla som har dött finns här omkring oss på jorden men vi kan inte se dem, höra dem eller känna dem. Så finns det några få människor som har gåvor som Jesus som kan känna, höra, se och till och med få kontakt med dem. Men ingen kan kommunicera med de som dött som vi människor gör med varandra. man kan inte ringa, varandra, man kan inte prata öga mot öga med varandra, man kan inte skicka sms eller mail till varandra, man kan inte skriva brev till varandra, man kan inte chatta med varandra, man kan inte telegrafera eller anropa varandra på kommunikationsradio. Man kan inte heller kommunicera med varandra via Skype eller genom satelliter heller.

Det enda sättet tror jag att eventuellt få kontakt med andra sidan om man kan få kontakt, är genom känslor, genom ljud, ljus, dofter, färger, kyla, värme, genom luft , jord eld och vatten. Sedan genom vissa mönster och symboler, drömmar, meditationer och genom vissa böner kanske. Men hur och om det går är jag inte säker på.

Men som sagt vad som egentligen händer när vi dör, det är något som alla får uppleva den dagen vi dör. Visst det finns många som haft nära döden upplevelser men jag tycker inte man ska tro bokstavligen på allt folk berättar att de sett och upplevt, men man ska inte förneka folks upplevelser heller. Man ska nog inte heller hålla på att spekulera i vad som händer eller försöka ta reda på det heller medan vi lever. Det är något som tillhör livet olika skeden, vi minns inte när vi föds och vi vet inte vad som händer när vi dör och jag tror det finns en mening med det annars skulle vi alla minnas vår födsel och veta vad som händer när vi dör. Jag tror inte människor skulle leva ett bra liv om vi mindes födseln och visste om vad som skulle hända när vi dör. Det är meningen med att vi inte minns och vet något. Vi får reda på vad som händer när tiden är inne och det är dags för nästa skede. Att gå vidare….

Jag tror inte heller att vi ska vara rädda för att dö, för det kan inte bli värre än att leva en hel livstid. Tyvärr så är man ju ändå rädd för döden just eftersom man inte vet vad som händer. Sedan är det ju tyvärr så att det är många som får uppleva vad som händer när vi dör alldeles för tidigt på grund av att de blir mördade, tar livet av sig, blir sjuka eller råkar ut för olyckor. Frågan är då hur det fungerar för dem eftersom teoretiskt är man egentligen inte är redo för det de skedet ännu när man väljer eller tvingas avsluta sitt liv i förtid eller så kanske man är det ändå. Man har kanske bara olika långa livstider och för vissa som går vidare extremt tidigt, redan som spädbarn kanske inte var meningen att de skulle födas egentligen från början, utan något blev fel någonstans på vägen. Nu menar jag inte att alla som föds och dött som bebisar inte var välkomna eller inte var värdefulla eller älskade, för de var de verkligen. Alla är så välkomna till världen. Ingen förlust är enkel oavsett när den sker. Men om misstag sker på vägen så är det ju bättre att de rättas till så tidigt som möjligt än  senare i livet i form av sjukdom, olyckor, eller att man själv måste göra något för att rätta till det. Så förstå mig rätt nu.

* Med ordet ”misstag” menar jag att det kanske inte var eller är meningen att man skulle ha någon tid alls eller mer tid i vår värld.

Jag vet ingenting om någonting egentligen och jag ska inte sitta här och spekulera heller i vad som händer eller hur det är. Det här är bara tanker som dök upp när jag såg filmen ”The Heaven is for real” Vad som händer när jag dör få jag veta när min tid är inne.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s