Utdrag från min bok ”Mitt liv som unik”


Min komma ut process.

Kapitel 16

Läggning & kärleken

Under min tid på behandlingshemmet så kom jag underfund min sexuella läggning. Helt plötsligt kom jag på mig själv med att jag attraherades av tjejer och jag blev enormt äcklad av mig själv. Jag tänkte att detta kan bara inte vara sant. Är jag verkligen så ful och äcklig. Jag gick en lång tid och grubblade på detta och blev rätt tystlåten och tillbakadragen. Jag lånade Louise Boijes bok ”Stjärnor utan svindel” för att se om jag kunde identifiera mig med lesbisk kärlek. Där fick jag bekräftelse att det jag kände stämde.

Tjejen som jag hade börjat gilla på hemmet upptäckte att det var något som inte stod rätt till med mig och kom till mig en dag och frågade vad som var fel. Först ville jag inte berätta något men sedan fick hon ur mig min hemlighet att jag hade börjat attraheras av tjejer och att jag kände mig så ful, äcklig och onaturlig. Berättade ju inte då att det var henne jag gillade även om hon envist försökte få ur mig vem det var. Tjejen sa i alla fall att hon inte alls tyckte det var något konstigt eller äckligt det jag kände. Hon själv trodde på att alla människor någonstans är bisexuella, för det är inte könet man blir kär i utan personen i fråga resonerade hon. Hon sa dessutom att hon själv var bisexuell.

Jag behövde verkligen få höra detta och på något sätt lättade det inom mig när jag hade pratat med henne och hon föreslog att jag skulle börja med att prata med min psykolog om det, så jag på något sätt fick ur mig mina tankar och känslor i stället för att gå med det ensam hela tiden. Hon lovade mig att inte prata med någon på hemmet utan att jag själv fick bestämma när jag ville komma ut med det.

Efter samtalet med tjejen kändes allting så mycket lättare inombords och jag kunde släppa min tankar ett tag och det var jätteskönt. Jag började med att prata med min psykolog om det. Sakta men säkert kunde jag börja jag acceptera mig själv som bisexuell.

Jag och tjejen jag gillade blev väldigt bra kompisar där ett tag och vi kom varandra lite närmare i och med min hemlighet, men hon fortsatte att undra vem det var jag gick och vad kär i och frågade mig då och då om jag inte kunde berätta vem det var. Hon hade sina aningar om vem det kunde vara men hon hade helt fel, med den hon trodde det var.

En dag när vi var på en båt utflykt så bestämde jag mig tillslut för att berätta vem det var, eftersom hon hade tjatat så länge, men jag kunde ju inte säga det rakt ut till henne utan jag skrev en lapp. Efter att hon fick veta vem det var som jag var kär i så pratade vi knappt med varandra längre. Jag tror hon först blev rätt chockad och sedan helt vettskrämd över att det var henne jag var kär i. Hon var ju dessutom mitt inne i sin egen process med sin läggning och att försöka acceptera sig själv som hon var eftersom hon kom från en super kristen familj, men detta visste inte jag om då.

När hon hade fått smälta allting så satte vi oss tillslut ner och pratade och det var då hon berättade att hon blivit chockad och rädd för hon hade aldrig trott att det var henne jag gillade. Hon sa också att hon var tvungen att fundera mer på vad hon kände inför detta och om hon kände något tillbaka för mig. Så vi bestämde att hon skulle tänka och säga till när hon bestämt sig för vad hon ville.

På kvällen sedan bad tjejen mig att jag skulle komma upp på hennes rum för hon ville prata med mig igen. Nu hade hon bestämt sig och hon talade om att detta var oerhört svårt för henne att säga att hon inte kunde besvara mina känslor och skyllde på att hon hade så mycket med sig själv att jobba med och så där. Dessutom var vi ju båda på behandlingshem och där fick man inte vara tillsammans med varandra. De menade på att om man blir kär så kan de förblinda mycket av ens problem och man kunde lätt glömma bort varför man var där. Så detta var nog en liten press på henne. Men om hon någonsin verkligen kände något för mig tillbaka det fick jag aldrig veta.

Jag blev totalt mållös och helt stel i kroppen och reste mig tillslut och gick i något slags chock tillstånd ner till mitt rum och där brast det. Jag grinade hela kvällen och var så väldigt ledsen för att jag blivit nobbad.

Jag var ju så kär. Detta var ju ingen tillfälligt förälskelse utan jag var riktigt kär i denna underbart fina tjej. Jag till och med erbjöd mig väldigt ofta att massera hennes rygg då hon hade ont och, då jag var väldigt bra på det, eftersom det var det närmaste jag fick komma henne. Då kände jag hennes hud under mina händer och jag kunde även känna hennes goda doft. Men detta visste hon inte om. Masserade även många andra på hemmet också ofta när de kom och bad om det, för det var kul och folk märkte hur duktig jag var på det.

Tror tjejen också var ganska ledsen den kvällen för det var varken lätt eller roligt att behöva ge detta besked till mig och se på hur mycket hon sårade mig.

En manlig personal upptäckte hur ledsen jag var för jag bara gick omkring och grät och han frågade hur det stod till med mig och då kom det fram om min läggning och vem jag var kär i. Han tyckte att jag hade all rätt att vara ledsen med tanke på att jag hade hjärtesorg. Sedan tog det inte långt tid förrän hela hemmet visste allting. Detta underlättade mycket i min värld då.

Det tog sedan många år för mig att komma över den här tjejen men när jag äntligen kunde släppa henne då började min process på riktigt med min läggning. Jag hade nu påbörjat min komma ut process som lesbisk.

Jag gick en gång och pratade med en psykolog på RFSL om mina funderingar och om min läggning. Jag registrerade mig på hemsidor på Internet bara för homosexuella och fick många nya kontakter, jag började springa på tjejfester, gick på min första tjejfest helt ensam och det tog långt tid innan jag vågade gå in men tillslut gick jag in i alla fall och det var det häftigaste jag hade varit med om. Vilken aha upplevelse att få komma in till ett ute ställa bara med en massa tjejer överallt. Jag kände mig direkt hemma där. Allt kändes så rätt. Jag höll mig mest omkring väggarna och var rätt blyg men det var ändå kul att vara där. En tjej bjöd upp mig till dans och sedan satt vi och pratade en stund och hon frågade om det var första gången jag var där och det kändes skönt att inte vara ensam även om jag inte kände tjejen alls. Efter ett tag försvann hon och jag var ensam igen och jag ställde mig i ett hörn och kikade på när alla dansade. Efter ett tag kände jag hur någon kom bakifrån och la armarna om mig och sa i mitt öra att hon kände igen sig i mig och förstod att jag var där första gången för hon hade själv stått sådär i ett hörn och tittat för inte så länge sedan.

Hon kändes till en början jättesnäll och förstående. Vi stod där och pratade en stund, sedan ville hon dansa och det gjorde vi. Men helt plötsligt blev hon väldigt kladdig för hon var ganska berusad också. Hon började kyssa mig och hångla med mig när vi dansade, först var det mysigt men sedan efter ett tag blev jag rädd och tyckte det blev obehagligt och för närgånget. Tillslut skyllde jag på att jag behövde gå på toa och så stack jag därifrån. Jag var ändå väldigt nöjd med mig själv den kvällen när jag gick, för att jag hade vågat mig in efter en väldigt lång tvekan och stannat där så länge som jag gjorde. Jag hade ju faktiskt varit på en tjejfest för första gången i mitt liv. Det var stort för mig och det hade aldrig känts så rätt någon gång på ett ute ställe som det hade gjort den kvällen

Jag gick också till min första Pride festivalen helt ensam, men jag hade bestämt träff på festivalen med några personer jag hade haft kontakt med på Internet. Det var tjejer som jag träffade och umgicks med under hela veckan sedan. Fick min första gay vän där och vi hade jättekul tillsammans för det var även första gången för henne som hon var på Pride. Vid det här laget hade jag börjat känna mig riktigt hemma i gayvärlden.

Nu hade jag kommit fram till den punkt då det var dags att komma ut ur garderoben. Jag började med att berätta för min mamma och hon tog det jättebra förutom att hon blev en liten aning besviken över vetskapen att hon aldrig skulle kunna få några barnbarn. Det var ju för tolv år sedan och då visste varken hon eller jag att man visst kan skaffa barn fast man lever med någon av samma kön. Jag hade heller ingen aning om jag ville ha några barn eller inte då. Nästa person jag berätta för om min läggning var min lillebror. Jag skrev mejl till honom. Så här svarade han på det:

”Det här hade du kunnat tala med mig om för länge sedan, men jag förstår att det är svårt. Jag känner ett par homosexuella människor och det stör mig inte det minsta. Du är min storasyster och dessutom världens bästa storasyster. Jag älskar dig. Vi kan väl prata om du vill? kram lillebror”

Dessa ord värmde mycket och än idag bär jag dem på en sliten lapp i plånboken.

Sedan berättade jag för min moster och hon svarade bara: Jaha! Hon blev inte ett dugg förvånad och hon sa att hon hade haft detta på känn länge om min läggning. När jag skulle berätta för min mormor så skrev jag faktiskt ett brev, det var enklast så och dessutom bodde hon i Umeå då. Jag var lite rädd för hennes reaktion eftersom hon är gammal och på hennes tid var det ju ganska fult att vara homosexuell. Mormor ringde mig och förklarade för mig att det var mitt eget val, att jag gör som jag vill med mitt liv och att man inte slutar älska sitt barnbarn bara för hennes läggning. Ja hon höll en lång predikan i telefonen om detta, sedan avslutade hon det hela med att säga. – Man kan ju ändra sig. Efter ett halvår sedan när mamma berättade för mormor att jag hade förlovat mig med min nuvarande sambo Jennie så blev mormor fullständigt chockad. Hon trodde naturligtvis att det bara var en tillfällig fas jag gick genom i livet.

Den sista jag berättade för var min pappa och det var jättejobbigt eftersom han inte gillar homosexuella och speciellt inte bögar. Han tog det förvånansvärt bra, men han ville ha bekräftat för sig ordentligt att jag verkligen inte attraherades av män. Jag tror ärligt talat det hade varit värre om min bror kommit och berättat samma sak faktiskt.

Men pappa hade svårt ändå första tiden att acceptera min läggning. Minns första gången jag och Jennie skulle åka ut till honom på Värmdö och hälsa på. Dagen innan vi skulle komma ringer han mig och säger till att vi inte ska komma och hålla varandra i handen när vi kommer till honom. Han var rädd att grannarna skulle se oss och han skämdes för mig. Vi bestämde oss faktiskt för att inte åka ut till honom den gången. Sedan har även kusiner och andra släktingar tagit min läggning väldigt bra. Det känns faktiskt ganska skönt.

Jag gick sedan och förälskade mig i den ena tjejen efter den andra, som en efter en nobbade mig för att de inte var intresserade. Jag gick verkligen och längtade så enormt efter bekräftelse, kärlek, trygghet, närhet, värme och sex. Jag ville så gärna ha en egen flickvän och ansträngde mig till det yttersta för att hitta någon, men det var lönlöst. Tillslut trodde jag att ingen ville ha mig.

När jag sedan gav upp och slutade leta som kom plötsligt min nuvarande sambo Jennie in i mitt liv. Hon kom in i mitt liv väldigt hastigt och lustigt om man säger så.

Det hela började med att jag satt inne på chatten på en av de Communitys som fanns då som bara var för tjejer. Jennie frågade plötsligt mig om jag visste om det fanns några gay ställen öppna i Stockholm mitt i veckan. Hon skulle nämligen komma upp och se en musikal med en kompis och de ville gå ut efteråt. Jag föreslog Tiptop som var ett ute ställe både för bögar och flator och som hade fest på onsdagar. Jennie frågade mig om jag ville komma dit också och jag sa först nej för att jag skulle gå ut på fredagen samma vecka och hade inte råd att gå ut på onsdagen också. Men senare ångrade jag mig för att jag fick veta att en tjej jag gillade skulle gå till Tiptop så jag tänkte jag kunde åka dit i alla fall en stund.

Jag blev kvar där ganska länge den kvällen.

För första gången fick jag träffa Jennie och hennes kompis och det var kul. Hade ju bara pratat ytligt på chatten hittills. Vi fann inte varandra då för jag var som sagt förälskad i en annan tjej och Jennie i sin tur var också förälskad i en annan tjej. Så båda vi två gick och var förälskade i tjejer som inte var intresserade av oss eller ville ha oss. Det slutade med att tjejerna vi var förälskade i gick och blev tillsammans med varandra och det var verkligen inte så kul för någon av oss. Vi satt där ensamma under kvällen och små pratade och drack drinkar, men vi kände ju inte varandra så det hände inget mer den kvällen.

Läs min bok om ni vill veta hur jag blev ihop med min Jennie för 15 år sedan.

//Marie

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s