Språkstörning

Fakta om språkstörning/DLD

En språkstörning kan yttra sig på flera olika sätt och drabba ett eller flera språkliga områden. Det kan röra sig om både svårigheter med att uttrycka språk eller att förstå språk. Till exempel kan det röra sig om uttalssvårigheter, grammatiska svårigheter eller svårigheter att förstå instruktioner eller sociala samspel.

Språkstörning är en medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med t.ex.neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar såsom ADHD och autismspektrumstörningar. Orsakerna till språkstörning är ännu oklara. Det finns flera förklaringsmodeller. Språkstörning kan orsakas av neurobiologiska faktorer, etiologiska faktorer eller i kognitiva processer. Genetiska faktorer spelar roll, men troligtvis uppkommer språkstörning av flera olika faktorer.

• DLD är den engelska förkortningen för språkstörning och står för Developmental Language Disorder.

• Diagnosen språkstörning ställs av logoped efter en utredning.

• Språkstörning/DLD påverkar kommunikationsförmågan: det är svårare att förstå, prata, läsa och skriva.

• Språkstörning/DLD behöver inte höras på talet. Många personer med språkstörning har inte uttalssvårigheter, men ändå stora svårigheter att förstå och använda språk.

• Språkstörning/DLD ser olika ut hos olika personer och förändras över tid. En språkstörning vid 5–6 års ålder finns kvar genom hela livet.

• Språkstörning/DLD är ofta ärftligt. Många med språkstörning har släktingar som har språksvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller autism.

• Språkstörning/DLD är inte samma sak som dyslexi eller ADHD. Språkstörning och autism är inte heller samma sak. Men man kan ha språkstörning och dessa andra funktionsnedsättningar samtidigt.

• Vuxna med språkstörning/ DLD kan ofta klara vardagssamtal, men får det svårt när orden och grammatiken blir svårare, till exempel vid läsning och skrivning. Ibland förväxlas detta med koncentrationssvårigheter, ovilja eller lathet – men det beror på språkstörningen.

• Många vuxna med språkstörning/DLD klarar sig väl i samhället och studerar, har jobb, vänner och familj. Dock kan det vara fortsatt svårt med viss information eller i kommunikationen med till exempel arbetskamrater. Forskning visar att stöd genom barn- och ungdomstiden är viktig.

• Vuxna med grav språkstörning behöver ofta fortsatt stöd för att kunna ta del av och förstå samhällsinformation. Stöd kan även behövas på arbetsplatsen. Att ha med en stödperson som kan förklara, ta anteckningar och se till att alla frågor blir ställda i möten med myndigheter och till exempel läkarbesök, kan vara nödvändigt. Alla vuxna med språkstörning/DLD behöver förståelse från omgivningen.

En vanlig funktionsnedsättning med stora konsekvenser

Språkstörning/DLD är ungefär lika vanligt hos flickor och pojkar och finns kvar genom livet. För en person med språkstörning kan det ta mycket energi och kraft att hitta orden, att formulera en mening eller att kunna berätta en berättelse. Det kan vara mycket svårt att förstå och tolka strömmen av ord från någon som pratar. Det kan även vara svårt att förstå texter som en läser. För en person utan språkstörning går detta automatiskt. Språk används hela tiden och språkstörning kan därför påverka hela livet med att kunna förstå muntlig och skriftlig information, att uttrycka känslor, förstå tankar och åsikter och att skapa relationer. Många personer med språkstörning/DLD kan också må sämre som följd av sina svårigheter, särskilt om inte rätt stöd ges.

Språkstörningen ser inte likadan ut hos en person när den är 5 år, 10 år, 15 år, 35 år eller 60 år.

Språkstörning påverkar olika delar av språket

Språket består av flera delar som används samtidigt när vi pratar och förstår:

Språkstörning kan delas in i olika typer, beroende på vilka språkliga områden som är påverkade. Ofta är flera områden påverkade samtidigt.

• Fonologisk Språkstörning

Vid en fonologisk språkstörning har personen svårt att uttala och/eller uppfatta språkljud.

• Grammatisk Språkstörning

En grammatisk språkstörning innebär svårigheter med t.ex. grammatiska konstruktioner och ordföljd.

• Semantisk/Lexikal Språkstörning

Karaktäristiskt för en semantisk/lexikal språkstörning är ett litet ordförråd och/eller svårigheter att få fram rätt ord (ordmobilisering).

• Pragmatisk Språkstörning

Med en pragmatisk språkstörning menas att personen har svårt att använda språket i samspel med andra och har svårt att använda språket i rätt kontext och på ett passande vis.

• Impressiv Språkstörning

Impressiva svårigheter innebär att det finns svårigheter med t.ex. språkförståelse eller ordförståelse.

• Generell Språkstörning

En generell språkstörning innebär att det både finns svårigheter inom uttrycksförmåga och den språkliga förståelsen.

Andra förmågor som är viktiga för kommunikation är språkligt minne och planeringsförmåga.

Flickor/Kvinnor

Ungefär lika många flickor/kvinnor som män har språkstörning/ DLD visar en stor befolkningsstudie från England. Forskning inom andra relaterade funktionsnedsättningar som till exempel ADHD och autism visar att flickor/kvinnor kan vara bättre på att dölja olika typer av svårigheter än pojkar/män. Som grupp är flickor/kvinnor också mindre utåtagerande i externa miljöer än pojkar/män. Språkstörning/DLD hos kvinnor/flickor är oftare dold, och kan därför upptäckas senare eller inte alls. Detta är viktigt att komma ihåg.

Vad kan DLD få för konsekvenser?

Utan rätt stöd riskerar språkstörning/DLD leda till flera negativa konsekvenser. Det kan i sin tur leda till att vuxna med Språkstörning mår sämre.

• Svårigheter med relationer: Språket är viktigt i samtal, för att reda ut missförstånd, för att argumentera, för att uttrycka känslor och åsikter, och för att förstå andra. Språkstörning/DLD kan göra att det är svårare att få vänner, och kan öka risken för att bli utsatt för till exempel mobbing. Detta kan även påverka hur en person hanterar relationer.

• Inlärningssvårigheter: Språket är ett viktigt verktyg för inlärning och kunskapsredovisning. Det används för att förstå världen, för att resonera och för att relatera saker en redan kan till ny kunskap. Språkstörning/DLD kan leda till svårigheter med att både lära sig och att visa det en kan.

• Läs- och skrivsvårigheter: Många med språkstörning/DLD har en långsam läs- och skrivutveckling, och det finns en ökad risk för dyslexi. Att läsa med förståelse och uttrycka sig i skrift är nästan alltid en utmaning vid språkstörning. Skriftspråk är mer komplicerat än talspråk.

• En del upplever också själva att de glömmer mycket och att de blir väldigt trötta efter en hel dag på arbetet. Ibland är det just dessa svårigheter som omgivningen upptäcker, och det är inte säkert att anhöriga och andra förstår att det kan bero på språkstörning/DLD.

Forskning visar att en språkstörning ändras över tid. Skillnaderna mellan personer med samma diagnos kan vara lika stora som mellan dem med olika underdiagnoser. I det diagnossystem som används i Sverige finns fortfarande många sorters språkstörning/underdiagnoser, till exempel generell, expressiv/impressiv, fonologisk/grammatisk och semantisk/pragmatisk språkstörning. Den vanligaste diagnosen är generell språkstörning vilket betyder att många delar av språket är påverkat och det gäller både förståelse och uttrycksförmåga.

DET JAG HAR FÅTT ÄR:

• Gramatisk Språkstörning

En grammatisk språkstörning innebär svårigheter med t.ex. grammatisk uppbyggnad och ordföljd.

• Pragmatisk Språkstörning

Med en pragmatisk språkstörning menas att personen har svårt att använda språket i samspel med andra och har svårt att använda språket i rätt sammanhang och på ett passande vis,

Detta betyder att det är därför jag har så lätt för att missförstå folk och att folk missförstår mig. Att jag har ett sådana problem med att uttrycka och formulera mig bland annat på sociala medier. Skriver ibland en sak och menar något helt annat eller formulerar mig klumpigt så det uppfattas väldigt nedsättande. Har svårt att läsa mellan rader. Det är också därför jag ifrågasätter mycket och ibland inte förstår vissa saker som andra tycker är helt självklara för dem. Det är också därför det inte hjälper ibland med att sitta och säga exakt samma mening till mig 10 gång om i tron om att jag ska förstå vad du menar. Man måste formulera om det med helt andra ord eller dra ett exempel för att jag ska förstå. Fortsätter jag dividera har jag inte förstått. Detta är även anledningen till att jag inte har klarat av att lära mig och förstå engelska

Jag har svårt att förstå och hänga med i det sociala språket och i det sociala samspelet. Har svårt att kunna anpassa min språkanvändning till olika situationer, svårt att kunna ta andras perspektiv som att förstå och veta vad andra menar. Jag har svårt för att tolka kroppsspråk och gestikulation. Ibland svårt att förstå skämt och tolka ironi. Jag bryter ofta mot samtalsregler, alltså att jag är för rak, ärlig och uppriktig och säger ofta direkt vad jag tycker och tänker än vad som kan vara socialt lämpligt. Jag avbryter i samtal för att jag har svårt att veta när jag ska komma in i ett samtalet eller om jag ens ska göra det. Jag byter snabbt och oväntat samtalsämne och har svårt att hålla i en röd tråd genom ett samtal. Jag har svårt att reda ut missförstånd som uppstår och att ta konflikter och jag kan tolka bildliga uttryck bokstavligt. Svårigheter varierar beroende på i vilken situation jag befinner mig i, men samspelet med andra fungerar inte riktigt korrekt.

Så jag är inte dum och beter mig inte som en idiot med flit för att provocera eller jävlas med andra. Jag har diagnosen Språkstörning och har vissa svårigheter som jag inte kan rå för.

Källa: Borschyren Information till anhöriga – Leva med DLD/Språkstörning https://www.afasi.se/wp-content/uploads/2019/12/leva_med_dld_spra%CC%8Aksto%CC%88rning_2019_webb-1.pdf

Afasiförbundet http://www.afasi.se

Wikipedia Språkstörning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5kst%C3%B6rning