DET ÄR INTE JAG SOM HAR SKRIVIT DENNA TEST, DET ÄR INTE MINA ORD, SÅ SLUTA ANKLAGA MIG FÖR DET SOM STÅR I DEN. JAG DELAR HÄR EN TEXT SOM JAG TYCKTE VAR BRA INGET ANNAT. LÄNGST NER I TEXTEN FINNS EN LÄNK TILL DEN ENGELSKA ORIGINALTEXTEN. JAG TOG DENNA TEXT FRÅN FACEBOOK DÄR NÅGON HADE SUTTIT OCH ÖVERSATT DEN. DET ÄR ALLTSÅ INTE MINA ORD. SÅ SLUTA NU ATT ANKLAGA MIG OM NI INTE GILLAR DET SOM STÅR. STRUNTA BARA I TEXTEN OM NI INTE GILLAR DEN. TEXTEN ÄR SKRIVEN TILL ALLA DEM SOM INTE HAR ADHD FÖR ATT DE SKA FÖRSTÅ OSS MED ADHD BÄTTRE. INTE TILL DIG MED DIAGNOSEN ALLTSÅ. SÅ FÖRSÖK INTE KÄNNA IGEN DIG I DEN FÖR DÅ BLIR DU BARA BESVIKEN OM DU LÄSER NÅGOT SOM INTE STÄMMER PÅ JUST DIG. ALLA ÄR OLIKA OCH DEN KAN INTE STÄMMA IN PÅ ALLA TÄNK PÅ DET. TEXTEN VISAR BARA UPP GRUND KRITERIERNA PÅ ETT VÄLDIGT BRA SÄTT SÅ ATT MÄNNISKOR UTAN ADHD SKA FÅ EN LITEN BILD AV HUR DET ÄR ATT HA ADHD. MEN INGEN MÄNNISKA UTAN DIAGNOSEN KOMMER NÅGONSIN HELT OCH HÅLLET ATT FÖRSTÅ HUR DET ÄR ÄNDÅ. SÅ TA DET INTE PERSONLIGT OCH PÅ SÅ BLODIGT ALLVAR, DET ÄR FÖR TUSAN BARA EN TEXT SOM NÅGON HAR SKRIVIT. JAG TRODDE FAKTISKT ATT DET FRAMGICK ATT DET INTE ÄR JAG SOM SKRIVIT DEN?
TACK FÖR DIN HÄNSYN!
//Marie
Den här texten nedan tyckte jag var så bra! Kom ihåg, den här är till dig som älskar en person med ADHD/ADD, det kan vara en partner, förälder eller ett barn.
Det är helt klart inte enkelt att älska en person med ADHD/ADD. För du vet aldrig riktigt vad du ska säga. Det är som att vandra omkring på ett minfält. Du smyger omkring, osäker på vilket steg (eller ord) som kommer vara den som sätter igång en explosion av känslor. Det är något du försöker undvika.
Människor som har ADHD/ADD är lidande. Livet är mycket svårare för dem än en ”vanlig” person. Allting är mycket intensivare och förstorat. Deras genialiska hjärnor är ständigt på högvarv, skapar, ritar, tänker och vilar aldrig. Tänk hur det skulle kännas att ha en karusell i ditt huvud som aldrig slutar snurra.
Allt från känslomässiga utbrott till extrema motsatser; ADHD/ADD visar på många beteenden som kan förstöra en relation. ADHD/ADD är ett mystiskt tillstånd som består av motsatser och extrema svängar. Till exempel, när det kommer till koncentration så kan inte personer med ADHD/ADD koncentrera sig när dom är emotionella eller när deras tankar är distraherade. Men, när dom är intresserade i ett speciellt ämne så blir dom insatta så djupt att det är svårt att dra upp dom igen. Att starta ett projekt är en utmaning, men att stoppa det är ännu svårare.
Äkta kärlek ovillkorlig, men ADHD/ADD sätter dig i situationer som testar dina gränser för kärlek. Det spelar ingen roll om det är ditt barn, pojkvän, flickvän, make/maka eller fästmö/fästman, ADHD/ADD testar varenda relation. Det bästa sättet för att skapa fred i båda era liv är att lära er ett nytt synsätt på att hantera den emotionella berg-och-dalbanan som ADHD/ADD skapar varje dag.
Att förstå hur en person med ADHD/ADD känner kommer hjälpa dig att bli mer tålmodig, tolerant, ge mer medkänsla och vara mer kärleksfull. Era förhållanden kommer bli mer trivsam och fridfull. Det här är vad som händer i huvudet på en person med ADHD/ADD.
1. Dom har en hjärna som går på högvarv.
ADHD/ADD-hjärnan stannar inte. Det finns ingen av/på-knapp. Det finns inga bromsar. Det är en börda som du måste lära dig hantera.
2. Dom lyssnar men allt som sägs går inte in.
En person med ADHD/ADD kommer att titta på dig, höra vad du säger och se dina läppar röra på sig. Men efter de fem första orden har deras tankar redan flugit iväg. Dom kan fortfarande höra dig prata, men deras tankar är uppe bland molnen. Istället tänker dom nu på hur dina läppar rör sig eller hur din frisyr ser rufsig ut.
3. Dom har svårt att göra klart en uppgift.
Istället för att hålla fokus på vad som är framför dom så kommer personer med ADHD/ADD istället titta på färgerna i tavlan som hänger på väggen. Det är som att vandra omkring i en labyrint, dom börjar gå åt ett håll men fortsätter hela tiden ändra riktning för att hitta vägen ut.
4. Dom blir lätt oroliga.
Eftersom dom är djupa tänkare är dom extra känsliga för vad som än händer omkring dom. Att vara i en lyhörd restaurang kan låta som att du står längst framme vid scenen på en Metallica-konsert. En liten ledsam nyhet kan skicka iväg dom i raketfart mot ”Jorden kommer gå under”-tänket.
5. Dom kan inte koncentrera sig när dom är känslosamma.
Om det är något oroligt som händer, eller om dom är upprörda kan inte en person med ADHD/ADD tänka på någonting annat. Det här försvårar koncentrationen på jobbet, i konversationen och sociala situationer till det omöjliga.
6. Dom kan koncentrera sig för djupt.
När dörrarna till hjärnan öppnar sig dyker personen med ADHD/ADD in alldeles för snabbt och alldeles för djupt in i det stora havet.
7. Dom har svårt att pausa/avsluta en uppgift när dom är i sin koncentrations-bubbla.
Och under vattnet stannar dom i flera timmar. Inte ens när syret tar slut kommer dom upp om dom njuter av utsikten.
8. Dom kan inte styra sina känslor.
För en person med ADHD/ADD så flyger deras känslor ute i det fria, långt bortom gränser och dom kan inte tämjas. Taggtrådarna som är virade runt deras geniala hjärnor gör att tankar och känslor är svåra att hantera. Dom behöver extra tid för att få igång systemet och få det att fungera ordentligt.
9. Deras intensiva känsloutbrott är svåra att reglera.
Eftersom de är impulsiva och säger precis vad dom tänker händer det ofta att dom säger saker dom ångrar senare. Det är nästan omöjligt för dom att redigera orden innan dom kommer ut.
10. Dom har socialfobi.
Att känna sig obekväm för man är vetandes om att man inte är som alla andra gör att personer med ADHD/ADD ofta känner sig osäkra i sociala situationer. Dom är rädda att dom kommer säga något dumt eller reagera olämpligt. Att hålla tillbaka känns tryggare.
11. Dom är djupt instinktiva.
För personer med ADHD/ADD är ytan en osynlig utsida som dom tränger sig igenom. Dom ser bortom det. Det här är den mest angenäma aspekten av ADHD/ADD. Den här inspirerande egenskapen är vad som skapar genier. Uppfinnare, konstnärer, musiker och författare är alla drivna inom den här egenskapen.
12. Dom tänker utanför ramarna.
En annan underbar aspekt av ADHD/ADD är att just för dom tänker annorlunda, kan deras abstrakta hjärnor se lösningar till problem som den konkreta tänkaren inte kan se.
13. Dom är otåliga och rastlösa.
Lättirriterade, viljan att saker ska hända hela tiden och på en gång och att dom konstant pillrar på telefonerna, snurrar en hårslinga runt fingret eller skakar deras ben upp och ner; en person med ADHD/ADD behöver konstant rörelse. Det är en lugnande aktivitet för dom.
14. Dom är fysiskt känsliga.
Pennor känns tunga i deras händer. Olika material på kläder som andra människor inte skulle reagera på kan kännas stickande. Sängar är ojämna. Mat kan ha så många olika texturer du aldrig kan gissa. Precis som Prinsessan på Ärten så kan dom känna en ärta under 20 madrasser.
15. Dom är oorganiserade.
Högar är deras favoritmetod av ordning. När en uppgift äntligen är klar blir papper relaterade till det lagda i en hög där dom stannar tills högen blivit allt för hög. Det är då en person med ADHD/ADD känner sig överväldigad, frustrerad och städar upp. Personer med ADHD/ADD måste vara försiktiga så dom inte blev samlare. Det är svårt för en person med ADHD/ADD att hålla saker i ordning för deras hjärna tänker inte i en vanlig ordning.
16. Dom behöver utrymme för rörelse.
När dom pratar i telefonen eller har en konversation med någon så tänker personen med ADHD/ADD mycket klarare när dom är i rörelse. Rörelse är lugnande och ger klarhet i deras tankar.
17. Dom undviker uppgifter.
Att ta beslut eller göra klart arbete i tid är en svår kamp. Inte för att dom skulle vara lata eller oansvariga, utan för att deras hjärnor är fulla med olika val och möjligheter. Att välja en kan bli svårt. Det är lättare att låta bli att välja eller ta beslut eftersom dom överanalyserar allt. Dom blir besatta och uppehåller sig i djupet av sina hjärnor.
18. Dom kan inte komma ihåg enkla uppgifter.
En annan oväntad och absurd egenskap av ADHD/ADD är deras minne. Personer med ADHD/ADD kan inte komma ihåg att hämta upp deras kläder ur tvättstugan, mjölk på mataffären eller möten. Men å andra sidan kommer dom ihåg varenda kommentar, mening och telefonnummer dom har hört under dagen. Det spelar ingen roll hur många post-it-lappar eller alarm i telefonen dom satt upp; deras distraherade hjärna är alltid någon annanstans. Synliga saker är lättare att komma ihåg. Därför har dom alltid femton olika flikar uppe på internet.
19. Dom har många uppgifter på gång, samtidigt.
På grund utav deras konstanta verksamhet i deras hjärnor; så fort en uppgift är klar så är dom redo att gå vidare på nästa utan att stänga ner föregående uppgift. Ju mer som pågår samtidigt, desto bättre. Multi-tasking är en favoritaktivitet.
20. Dom är passionerade i allt dom gör.
Deras känslor, tankar, ord och beröring av en person med ADHD/ADD är stark. Allting är förstorat. Det här är en gåva när den lär sig hanteras korrekt. När en person med ADHD/ADD gör någonting, gör dom det med deras själ och hjärta. Dom ger allt dom har. Dom är intensiva, förstående och djupa. Det är egenskaper som gör en person med ADHD/ADD så oemotståndlig.
I grund och botten har en person med ADHD/ADD svårt att kontrollera sina impulser. Men dom har också många underbara egenskaper som du kommer att njuta av när du väl förstår hur dom tänker och känner. Medlidande, empati och tålmodighet kommer ta dig igenom dom svåraste tiderna. Det är viktigt att ha extra hand om dig själv; ta egentid regelbundet, gör det du tycker om, hitta en stödgrupp, en psykolog eller en medkännande vän, ta frekventa semestrar, meditera, hitta hobbies och din egen passion. Men viktigast av allt, lär dig att andas.
Några av dom bästa uppfinnarna, konstnärerna, musikerna, entreprenörer och författare hade ADHD/ADD. Dom lyckades för dom hade en käresta precis som du, som stöttade dom genom deras dagliga kamp. Byt ut din ilska mot medlidande. Förstå hur dom kämpar med att göra det som är lättast för dig. Tänk på ADHD/ADD-hjärnan som en med elektriskt staket virad runt i fel banor. Nästa gång du tycker att dom är lata, oansvariga, oorganiserade och undviker ansvar; försök komma ihåg hur hårt dom måste arbeta, extra hårt, bara för att bli klar med en uppgift.
Ja, personer med ADHD/ADD är svåra att älska, men när du väl förstår bördan dom bär på, kommer ditt hjärta öppnas upp. Kärlek och ömhet kommer ta platsen istället för ilska. Du kommer se in i deras underbara och godhjärtade själ.
I huvudet på Marie! 
så himla bra skrivit har adhd och if. kan säga själv att det är så svårt slappna av stänga av saker.
Tack för en jättebra text. Jag klippte bort dem som inte stämde överens på mig, var 3 som föll bort 😀 Skickade till min man som tackar för texten. Bra att få ord på saker
Jag fattar inte att alla känner ett sådant behov av att poängtera att texten inte stämmer till punkt och prickar! Självklart är alla olika! Och ingen har påstått att det skulle vara en ”uppoffring” att leva med någon med ADHD.
Min sambo har ADHD och jag inser oxå att allting inte stämmer till 100% men det förändrar inte det faktum att texten är skitbra för att VI SOM ANHÖRIGA ska få lite inblick i hur det kan vara att leva med diagnosen. Jag känner igen flera situationer från texten och fick ett antal aha-upplevelser trots att jag och min sambo har en väldigt öppen dialog om både hans ADHD och min bipolaritet. Att leva med någon med en diagnos är inte alltid enkelt (det gäller inte bara ADHD/ADD utan ALLA diagnoser), och att med en sådan här text öka förståelsen om så bara en liten smula, borde underlätta för alla som lever i sådana relationer!!
Enorm cred till dig som delat den här texten och för att du orkar svara på alla tjatiga inlägg!
Jag tycker iaf att texten var skitbra!!
Jag är en 18 årig tjej som precis fick reda på att jag lider av ADD. Jag har alltså i hela mitt liv ständigt kämpat och försökt förstå mig själv men har aldrig lyckats. Haft extremt kämpigt att koncentrera mig på lektionerna och allt för att jag har ADD. Det var inte förrän på gymnasiet mina lärare verkligen tog min koncentration på allvar. De försökte hjälpa mig med olika metoder, tills en av mina lärare tog fram att hon misstänkte att jag hade ADD. Jag ville ha all hjälp jag kunde få bara för att kunna ett bra liv och verkligen förstå mig själv. Det tog mig alltså 18 år innan jag kunde förstå mig själv och mina tankar. Varför jag höll på som jag gjorde, varför jag förlorade så många vänner som inte förstod mig och varför jag hatade att vara runt folk på grund av att jag var rädd hur dom tänkte om mig eftersom jag själv inte visste vad jag tänkte om mig själv.
Nu ska jag börja om, försöka lära känna mig själv och min diagnos. Förstå hur jag funkar som person och vad min hjärna tänker.
Ett av det Bästa jag läst var denna adhd..beskrivning..känner igen detta diagnos…och det är just det man måste få folk att förstå att vi är unika varendra en..och att man har UNIKA egenskaper som när dessa få sväva fritt ja då kan genier ploppa upp i olika områden…och att FÖRSTÅ personen som har adhd…ja då kan man börja tycka om personen som är rak i sin konversation med andra väldigt godhjärtad men man ska inte fråga ett ärligt svar av adhd personen..om man inte vill höra sanningen…har kämpat minst 15 år att uppmärksamma just dessa diagnoser med mina böcker och kunnat nog påverka på mitt sått..nu är det min konst samt sonens som ska uppmärksamma just tex. adhd vi ställer ut med våran konst första gången ..och en del av intäkterna går till adhd samt andra psykiatriska diagnoser ..ibland kan man ha fler diagnoser samtidigt …stöttar speciellt Norrbotten i dessa frågor och försöker få artist galor i Haparanda, Luleå samt Kanske Torneå att vi Tillsammans med olika föreningar kan få igång musik galor samt teater o föreläsningar just ..Vad detta innebär att vara annorlunda..sprida kunskap och förståelse samt skapa ” Kreativa yrken” där man kan få utlopp för sin kreativitet i den mån som man orkar med andra ord i form av Sociala kooperativ,,ta kontakt med mig på min Facebook om ni vill delta eller ni känner någon som kan delta just med sina unika gåvor som man har fått när man föddes:-) Nästa år kanske Februari Mars hoppas jag att konst , musik, föreläsningar och sanna berättelsser…samt vi kan bolla tillsammans med allas ideer och göra verklighet av detta !!Varför vänta ..tiden är mogen nu..nu…nu..Haparanda kanske samt Torneå samt Luleå 2 dagars gala… 3-4 ggr per år 🙂 Kram Sinikka Naumanen ..ni hittar mig på Facebook. ❤
Kan inte bli värre. Ibland känns det som livet är ett straff. Jag tänker på min tidiga skolgång, inte fan visste någon vad ADHD VA på den tiden. Ständiga slagsmål på skolan. Vuxen, slagsmål igen var varannan dag. Idag vet jag att det var utlopp för min väl tilltagna energi. Många års fängelse blev det utan att jag förstod vad som hände?
Skulle önska att dom hade forskning även på den tiden. Skönt när hjälp anländer.
Jag tror att jag är framme? Bosse
Mycket av detta stämmer säkert in på ADHD. Själv har jag diagnosen ADD och det mesta av det som nämns i texten stämmer inte alls in på personer med ADD. Folk drar ofta slutsatsen att ADHD och ADD är samma sak, för att de låter lika?
När de i själva verket är väldigt olika varandra.
ADD och ADHD är precis samma sak förutom att man inte är hyperaktiv när man har ADD. Jag har också ADD oh har precis samma problematik som någon med ADHD. Grundkriterierna är precis detsamma på båda diagnoserna. Har du inte koll på det så kan inte vara ADD du har överhuvudtaget.
Jag känner igen mig på varje punkt där man beskriver en person med adhd och det känns lite kusligt hur det träffar, jag har aldrig fått diagnosen men både jag och min sambo och en del andra misstänker att jag har det. Jag arbetar idag som Butikschef och säger bara en sak att min adhd hjälper mig i mitt arbete då det går i full far från morgon till kväll och jag skulle nog inte vilja vara utan den då jag får väldigt mycket gjort om dagarna. 👍
Jag ser det som en otrolig styrka att ha adhd för man får banne mig mycket utfört men man måste även lära sig att slutföra saker till 100% och där kan jag ha min svaghet men jag jobbar på det.
Till sist så vill jag nog påpeka att jag är nog lyckligt lottad som har en sambo som har stått ut med mig i 21 år 💙
det räcker inte med att bara läsa och sen ska man förstå hur det känns eller kan vara för det är idividuellt hos var och en sen att alla kan behöva en hjälpande röst ibland, speciellt dom med särskild diagnos man ska inte vara falsk mot sånna iaf. kan oxå säga att om du tittar på en bil och aldrig kört förrut är du då en racer förare bara för att du läst om och tittat på bilen??? koom igen realistik är viktigt och för mig tillexempel så kmr vännen fram efter tillit
Pingback: 20 saker du inte får glömma ifall du älskar en person med ADHD/ADD | nickandswe
Pingback: Dopaminknarkare (inlägg från gamla bloggen) | Maktlösa tonårsmamman
Jag tycker du är otroligt tålmodig och kanon som orkat ge typ samma svar 1000 ggr.
Och tack för du hittade texten på svenska 🙂
Kärlek, respekt osv till dig spookies73
Tycker texten var kanonbra. Har en son med ADHD/Asperger och har nyligen fått min egen ADHD diagnos och känner igen oss i det mesta.
Givetvis stämmer inte allt på alla. Att en del (med ADHD/ADD) klagar på texten beror nog på att man har ett uttalat jag-perspektiv och har svårt när det inte stämmer med 100% med den egna personen. Sen vill man gärna klargöra lite extra eftersom man är superexpert på området… :o)
Många med bokstavsdiagnoser har haft det jobbigt i skolan, både med lärandet och med mobbing, och då är det lätt att få sämre självkänsla vilket gör att man kan bli undvikande. Med stöd och kärlek, så blir dock de flesta helt fantastiska personer som kan uträtta underverk om de hamnar på rätt plats. De flesta av de smartaste människorna jag träffat i mitt liv har haft tydliga tecken på bokstavsdiagnos (it takes one to know one).
Sen är det viktigt att tänka på att alla med bokstavsdiagnoser kan utvecklas, så stereotyperna som oftast stämmer när de är barn kan förändras totalt när man blir äldre. Ofta har man svårt att sätta sig in i hur andra känner och tänker som barn, men eftersom man så gärna vill förstå andra så blir många med åren otroligt bra på att läsa av andra människor.
Vi har ett stort behov av att ha struktur och kan ibland vara extremt strukturerade i vårt tänkande, men det är inte lika lätt att få till fysisk struktur (städning mm).
Varje människa borde få möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina individuella förutsättningar. Det gäller i synnerhet de med bokstavsdiagnoser, som är en oerhörd resurs på rätt plats och med tätt stöd på vägen!
En stor punkt är glömd som är känslig att nämna. ADHD/ADD personer har svårt med alla koncept som inte är Jag synen att det finns andra när det gäller dom, i korta drag självupptagna.
Beskrivningen i vissa punkter är lite off och någon stämmer inte in på en ren ADHD/ADD person, tyvärr, stämmer mer på AS personer.
Hur som helst har det med missanpassad mjukvara till deras hårdvara och felaktig kost vana och underhåll av kroppen som ger störningarna och går inte att drogas bort.
Inte meningen att man själv med ADHD/ADD ska känna igen sig i texten utan den är skriven till dem som inte har diagnoserna för att de ska få en inblick i hur det är att ha den och vad den innebär. Inte mina ord heller.
förstår inte riktigt alla klagomål ang texten, men men, vi alla tycker olika. Är förövrigt en väldigt lätt text att förstå.
Började misstänka själv att jag hade ADHD när jag gick i högstadiet och lärde känna en kille med det, och jag kände verkligen igen mig i hur han fungerade, jag fick då reda på att min mor försökt få detta utrett när jag var mindre (3-6 år) men inget hände.
Efter en massa strul med deprissioner, psyk, fosterhem mm så blev man gammal nog för vuxenpsyk och inte bup, och för första gången har någon lyssnat. Strax innan min 21 års dag fick jag diagnosen.
Skönt trodde jag, men det tyckte inte socialen. Har bott själv sedan 17 års ålder, och klarat mig fint, men så fort jag fått diagnosen så kom socialen och tvingade på mig boendestöd och godman för ”jag klarar ju inte av ett vardagligt liv pga ADHD”. Mitt liv blev kaos och jag fick bara mer och mer problem.
När jag var 24 bestämde jag mig för att flytta, hela 30+ mil till min nuvarande sambo. Väl här sket socialen i att jag hade ADHD, jag fick sköta allt själv så slapp äntligen boendestöd och godman, och OJ vilken skillnad det blev.
Nu har jag fast jobb med okey lön, precis fått mitt andra barn och ADHD:n märks inte så väl längre. Största ”problemet” jag har är att sova/slappna av och släppa något när jag väl kommit in i mitt ”mode” för det. Just den punkten är i nuläget problematisk då jag jobbar med min absolut största hobby sedan 9 års ålder, programmering. Händer ofta att någon klurig arbetsuppgift följer med hem och jag kan spendera hela natten på den, utav ren nyfikenhet och bestämdhet att jag ska klara det 😛
Nu blev det visst en wall-of-text, men men här kommer en TLDR;
Bra text, lättläst. Känner igen mig mest i punkterna gällande sömnproblem, rastlöshet och förmågan att försvinna in i en liten bubbla 😛
Jag har ADHD och det är mycket som stämmer. Men Social fobi har du fått om bakfoten. Jag känner folk med social fobi, har till och med varit tillsammans med en kille med social fobi. Personer med den diagnosen undviker social kontakt, stänger in sig själv osv. Medans personer med ADHD/ADD är oftast väldigt sociala och tycker om social kontakt. Vi kan ha rädslan att vi ska säga något fel, säga något impulsivt eller dylikt. Men det är inte Social fobi, så du får gärna välja dina ord med lite mera omsorg.
Det är fortfarande inte jag som har skrivit texten. Jag har tagit den från Facebook, så det är INTE mina ord, men tyckte den var bra. Kolla upp sådant innan du uttalar dig. Det är INTE mina ORD. har svarat samma sak flera gånger här på folks kommentarer som tror det är jag som skrivit texten. Längst ner i texten har jag länkat till originaltexten som är på engelska. Någon på på Facebook har suttit och översatt den till Svenska. Där jag tog den.
Jag har Adhd med socialfobi och känner en del andra som oxå har det. Så det är inte om bakfoten som du kallar det. Många har socialfobi med add/adhd. Man kan tycka om socialkontakt men det är inte det, det handlar om med socialfobi, jag har haft det sen jag var liten så enligt mig stämmer texten väldigt bra
Jag kallar ingenting någonting eftersom inte jag som har skrivit texten.
Inte jag sim skrivit texten.
Pingback: Att vara en god medmänniska | SHOGBERG
Pingback: Dopamin-knarkare | En mamma, några barn och tusen tankar
Det bästa och mest lättförklarade jag läst. Tack
Den här är ju bara så klockren.
Känner igen mej i varenda punkt.
Läskigt.. va precis som det va ”mej” det handlade om !! Läste den för min mor å kunde inte hålla tårarna tillbaka i slutet !! Kram å hej på er ☺
Jag känner igen mig i mycket!
Jag tycker det ser ut som en HSP (Highly Sensitive Person) har skrivit det. HSP är ingen diagnos eller sjukdom, det är ett helt normalt tillstånd för var 5:e person (och djur). Det finns en jämförelsesida här: http://hspforeningen.se/fragor-svar/
Många som har fått diagnosen ADHD är alltså egenligen bara mer känsliga än andra. (!!!)
Har tyvärr ingen aning om vem som skrivit det, men det är i alla fall inte jag för jag har själv ADHD, men tycker det var bra skrivet. Finns en länk längst ner i inlägget till originaltexten som är på engelska, så någon har i alla fall tagit sig tid att sitta och översätta det till svenska och lagt upp det på Facebook där jag tog det ifrån. Själv är jag inte så bra på engelska så jag tycket det var toppen att den fanns på svenska.
Har en son som har adhd o jag grät när jag läste texten…kram
Vet ej vad som knasade när jag la till denna text första gången, men det blev en låååång text med kopior efter varann. Jag försöker en gång till.😊
Må gott alla goda själar.
”Ramlade på denna text så intresset hann vakna innan jag redan hade rest mig och gått vidare.”
”Mycket bra förklaring på hur det fungerar i hjärnan vid ADHD:
”I hjärnstammen regleras hjärnans vakenhetsgrad genom att skicka impulser genom nervtrådar till hjärnan så att det produceras Dopamin. Hos människor med ADHD är det en störning i energicentralen som gör att det inte skickas tillräckligt mycket impulser till receptorerna och därmed produceras för lite Dopamin (och även nor-adrenalin). Dopamin är det signalämne som reglerar vakenhet och vila, dygnsrytmen. Om energicentralen helt upphör att fungera hamnar människan i medvetslöshet.
Det finns olika sätt att öka vår producering av Dopamin genom lustfyllda saker. Vid ADHD är det hyperaktiviteten som kompenserar att hjärnan är konstant trött genom att röra på sig mycket, prata fort och högt bl.a. för att öka Dopaminhalten så hjärnan klarar av att hålla sig vaken. Impulsivitet, som kommer med i större grad vid hög hyperaktivitet, kan tänkas vara hjärnan som hittar på saker, för att hålla sig vaken utan att den funderat igenom konsekvensen av handlingen. Och för att hjärnan söker lustfyllda saker för att öka Dopaminhalten.
Vid för lite Dopamin blir man Ouppmärksam och får en känsla av Olust (ingen motivation bl.a.). Vi kan vilja göra saker, men vi är för trötta eller förmår oss helt enkelt inte att göra det. Vid ADD fungerar inte kompensationen med hyperaktivering vilket leder till att hjärnan inte blir mer vaken och det blir svårt att ta sig för något, man har låg energi och stor uppmärksamhetsbrist. Ren ADD är egentligen endast Uppmärksamhetsstörning och då har man inte ens har en inre hyperaktivitet. För då har man också H:et, även fast det inte syns. Det är vanligast med en kombination och framförallt flickor har kombinationen mer åt ADD-hållet medan pojkar oftast har kombinationen mer åt det hyperaktiva hållet.
Bristen på Dopamin gör alltså att aktivitetsnivån inte regleras som den ska. Att även om man är hyperaktiv och verkar ha mycket energi är egentligen hjärnan trött och det är svårt att tillgodogöra sig de resurser man har. Det betyder också att hjärnan, trots att den är trött kan ha väldigt svårt att vila. Därför blir den inte heller pigg, trots vila. Fast vissa kan ibland eller också ofta ha kört slut på hjärnan under dagen och man däckar då man lägger sig. Att man trots vila inte blir pigg, gör att människor med ADHD går omkring och är konstant trötta. Det gäller främst vid ADD att man känner av tröttheten mer, eftersom den inte kompenseras av hyperaktivitet. Och man blir underaktiv. Vid hyperaktivitet kan det istället vara svårt att känna när man verkligen är trött eftersom man bara kör på. Man kan växla mellan hyperaktivitet/hypoaktivitet, vilket främst kan ske över tid. Vissa kan vara hyperaktiva som yngre, men bara ha kvar inre rastlöshet som vuxen.
Ju mer lustfyllt något är desto mer Dopamin kan produceras, det är därför människor med ADHD kan göra något de tycker är roligt och dessutom kan göra det väldigt länge och tappa tid och rum. Medan något som är tråkigt inte alls går att göra, koncentrera eller fokusera sig på. Vilket för andra kan verka som att man är ointresserad, inte försöker, inte bryr sig i vissa situationer, eftersom de sett att man har resurserna inom andra saker. Men man ”roar” sig bara och ”struntar” i det man måste göra. Man kanske inte kan avgöra hur viktigt vissa saker är och ibland kanske man faktiskt inte klarar att bry sig, eftersom man hjärnan vill göra det som minskar Olustkänslan.
Alkohol, kaffe, socker och nikotin bl.a. ökar också Dopaminet. Dessa ämnen ökar överlag Dopaminet hos alla människor oftast, men det är mycket vanligt bland människor med ADHD och pga den känsliga hjärnan och bristen på Dopaminet fastnar vi lätt. Allt som kan öka vakenhetsgraden.
Mediciner fungerar som ett sätt att väcka hjärnan och få bort känslan av Olust och Uppmärksamhetsbrist, samt att jämna ut aktivitetsnivån. Genom att väcka hjärnan minskar också hyperaktiviteten, eftersom hjärnan inte behöver kompenseras i samma grad. Medicin fungerar inte för alla och tar inte heller bort alla symtom. Men kombinerad med strategier för att hantera sitt handikapp kan livet bli helt förändrat. Det är lättare att ta till sig strategierna och använda sig av dem om man medicinerar. Det är patienten som känner om medicinen gör skillnad eller inte och ingen gräns finns för dosering. Det är väldigt individuellt vilken dos och hur många gånger per dag en medicin behöver tas.
Den ökade känsligheten för stress, gör att det även vid till synes stressfria miljöer och aktiviteter, gör en ADHD-person stressad. Svårigheter att växla fokus, för många intryck och svårt att organisera intrycken gör att man blir splittrad. Det är svårt att utföra aktiviteter från början tillslut, bl.a. för det är svårt att planera och för att motivationen lätt tar slut och man hoppar vidare till nästa sak. Intrycken gör att om man t.ex. städar släpper och glömmer det man börjar med och går vidare till det man fick syn på. Till slut har man kanske ställt till med mer röra än innan man började städa.
Stress påverkar hela kroppen och långvarig stress orsakar ofta tillslut Utmattningssyndrom/Utmattningsdepression. Stress definieras som något som uppkommer då en person saknar resurser och strategier att bemästra en situation. Vid ADHD, med dess ouppmärksamhet, oorganiserade och splittrade tillvägagångssätt är det många situationer som bidrar till att inte känna att man bemästrar situationen.
Det ger adrenalin och noradrenalinpåslag vilket ger bl.a. ökad puls, svårigheter att varva ner, höjer blodtrycket, sömnsvårigheter och spänningar. Alla människor har nog någon gång känt sig stressade, känt att de haft svårt att hantera situationen och känt sig maktlösa. Ta den känslan, som för de flesta är övergående och sätt in den som en daglig faktor i ditt liv och hur du fungerar.
ADHD-hjärnan får arbeta flerdubbelt så hårt för att hinna med att tolka och utföra det som ”normala” hjärnor gör, varje dag, år efter år. Det är förståeligt att hjärnan lätt arbetar ut sig och att stressen som medför fysiska symtom sliter. Vissa hittar dock egna strategier genom åren och har kanske lärt sig hantera och kompensera för sin ADHD. Kanske det fungerar ganska bra, men eftersom vuxenlivet kommer och kraven ökar faller allt. Differentialdiagnos vid Utmattningssyndrom är bl.a. ADHD, därför borde psykiatrin försöka fundera kring orsaker att vissa människor är utmattade och deprimerade. Ofta finns många tecken som fattas.
Metaforiskt skrivet, så jag kan ju bara säga att jag tror jag fattade lite..
Känner igen mina egna beteenden i många punkter – så skönt att äntligen få bekräftelse på vem man är! Börjar närma mig de 80 – och har antagligen ärvt min läggning av min far som föddes 1907 – så inget är nytt här i världen
Alla människor känner sig nog träffade på någon punkt.
Är det så jävla svårt för folk att fatta att det är skrivet av en annan person?
Cred till den som skrivit orginal texten. 😀
Jag är över 50 med ADHD med en son på 10 som har ADHD . Denna text är ok för anhöriga. Men jag som har ADHD har svårt att ta till mig den, den passar in men inte allt. Vi är olika o tur är väll det.
Texten är till för vänner, bekanta, släkt, familj, arbetskamrater och klasskompisar mfl. Inte för att folk som själv har ADHD ska läsa och känna igen sig.
Har inte konstaterat ADAHD/ADD men ju mer jag läser om det så är jag nog inne på att, det fanns en anledning till att mina föräldrar inte pallade med och jag hamnade på fosterhem, psyket och lite annat. På den tiden fanns det inget ADHD utan man var bara ett omöjligt stökigt barn. Känns även om det inte är klarlagt rätt bra att veta att det kanske finns en anledning till sitt lite udda beteende!! 🙂
Känner igen mig i mycket!
Jag har Asperger, och förmodligen ADD också.
Bra text och bra svar!
”Allt kan missförstås, bara man har viljan.”
Bra skrivet. Önskar jag hade kunnat läst detta för 20 år sedan. Vad mycket lättare allt hade varit. Tack för att du delar med dig.
Bra text men du glömde en enligt mig viktig punkt!
förvänta dig inte att vi med ADHD/ADD ringer och bokar/avbokar saker!
det kommer att bli ”just det, det måste jag göra” om och om igen 🙂
Ja, det var en bra och viktig punkt, men det är inte jag som skrivit texten från början. Se originaltexten på länken längst ner i inlägget. Det är en privatperson som suttit och översatt texten till svenska och lagt in i en grupp på Facebook.
grundsymtomen som är lika hos personer med ADHD är koncentrationsförmågan och hyperaktiviteten:) De kan du inte komma undan!
En person med ADHD får för lite signalsubstans till hjärnan som resulterar i att hjärnan går upp i högvarv för att kompensera detta den saknar. Som då resulterar i hyperaktiviteten samt att du inte kan koncentrera dig pga att hjärnan går på högvarv.
När hjärnan gått på högvarv och du faller ner i din dipp och blir trött och orkeslös kommer du också ha svårt att koncentrera dig. Finns alltid där! Du är dock inte lika hyper längre men du kommer ändå inte kunna sitta still pga att du håller på att somna.
Bra text och mycket stämmer in på många med adhd. I mitt fall stämmer en del men det kan
ha med ålder att göra eftersom jag numera är ålderspensionär. En hel del av texten stämde mer på mig när jag var yngre.
Personligen hör jag till de med adhd som ger 120% och är plikttrogen och lojal vilket i sin tur ofta leder till att arbetsgivare överbelastar en sån som jag var eftersom personer som mig sällan säger nej om vi blir ombedda att utföra en uppgift. I nästa steg går vi in i den omtalade väggen.
jag tyckte det var en bra text, men kanske lite för luddig (ja, jag vet att det inte var du som skrev den :)) för det finns ju olika nivåer av adhd, och det finns även bra mediciner som funkar för att reglera just denna diagnos. det borde funnits med i texten. kan du skriva vart du hittade texten? jag har adhd, men inte alla kriterier på just denna listan. hade varit intressant att läsa mer!
Här är original texten fast på engelska. Det jag hittade har en privatperson suttit och översatt.
mycket tänkvärt stämmer mycket med mitt barnbarn
Jättebra skrivet! Stämmer in på många jag känner omkring med mig ADHD/ADD. Verkligen! Tack för du delade med dig av texten!
Har varit tillsammans och älskar mina kära flickvän sedan tre år tillbaka och har minsann aldrig behövt se henne som en annan sorts människa.
Missförstå mig inte; det är en bra text och mycket kan jag känna passar in på tidigare relationer och vänner med adhd/add.
Det jag tycker det är synd att den objektifierar ”grupp” människor och hävdar att vi som älskar dom ska behöva särbehandla dom.
Men som jag sa tidigare, ta inte detta som någon form av kritik mot dig själv för det är det verkligen inte. 🙂
Fortfarande inte jag som skrivit det. Har kopierat det från Internet. En annan kvinna har gjort en översättning från en engelsk text som jag snodde. Det handlar dessutom inte om att vi med ADHD vill bli särbehandlade, utan om att få förståelse för dem vi är.
Det mesta stämmer på mig jag är 52 år och fick diagnosen som 49 åring. Jag har inte social fobi, jag är väldigt utåtriktad, inte ett dugg rädd tala inför grupper, och det ställer till trubbel. AD/HD är en gåva, men den ställer till väldigt mycket skit. Jag är aldrig deprimerad eller har ångest. Det borde jag ha eftersom jag har drogat sönder mig, så mycket att jag nu måste byta lever. Drogade gjorde man för att man sökte nåt, jag har fortfarande inte hittat det jag söker, men inte var det droger. Jag tröttnade rätt fort på droger men jag hade åkt på Hepatit C, det visste läkarna då att det är extremt farligt och svår botat, 4 gånger försökte man få bort det, på det fjärde försöket lyckades dom, då hade nya mediciner kommit och även Cancer i min lever. Medicinerna har ytterligare förstört min kropp. Nyligen upptäcktes det att jag är benskör och mina tänder är en katastrof. Nu ska jag tvingas dra ut 6 tänder ja det var tänder en gång i tiden, det gör man för att minska infektions risken vid lever bytet. Så kan det gå Snickar Jävel.
bra skrivet!!
Nästan allt passar in på mig typ 80% !!
Alla är vi olika.
Ja jag reagerade också på att det står ÄR si och så. Kan vara är bättre, det är ju olika från person till person. Det står inte heller nånstans att alla dessa starka uttryck och känslosvall kan göras mindre påtagliga via träning i att göra annorlunda. Genom lång terapi och kunskap om ADHD och självkännedom kan allt detta förbättras. Jag har ADHD men har under många år lärt mig att lyssna fokuserat, hantera mina känslor, får inga våldsamma utbrott utan det är lugnt och stilla numera. Kan tillägga att det är inte medicinering som har hjälpt mig med detta. Dock har jag andra svårigheter typ att göra en sak i taget, fullfölja ett påbörjar projekt m.m.
För övrigt mycket bra text.
Tack. Jag har adhd och berättade det inte för min flickvänn förens en bit in i våran relation. Vi har precis legat och gråtit i varandras famnar efter att ha läst dethär. Det fanns ingen tendens för att gråta när vi läste allt annat men när vi läste sista meningen exploderade tårarna samtidigt ifrån oss. Vi båda storgråta. Det va både medlidande och glädjetårar och känslor på samma gång!
När jag fick min diagnos adhd så sa doktorerna att jag hade en lätt form av adhd. Jag har först nu lärt mig kontrollera mig själv bättre men ändå stämmer allt ovan, alla punkter, allt till 99%!
Tack för att jag fick läsa detta och dela det med min flickvänn. Inte bara så att hon förstår mig lättare utan för att jag ska förstå mig själv bättre.
Bra text! Oavsett vem som skrivit den. 🙂
Nu är det väl så här att istället för att skriva ”är” så kan man skriva ”kan” . En person med ADHD/ADD kan ha det här symptomen, men det är inte absolut nödvändigt att han/hon har alla. Däremot så finns det ett antal kriterier som man ska uppfylla för att få diagnosen när en utredning görs. Därför kan man tex aldrig fastställa en diagnos utan en fullständig utredning, en sådan görs på 3-5 ggr med en sammanlagd tid på ca 6-8 timmar. Tyvärr har man hört talas om vissa som fått en muntlig diagnos av läkare efter en intervju på ca en halvtimme. den intervjun görs i inledningen och efter den fastställs om utredningen ska fortsätta. Jag misstänker att det finns en och annan som fått en alltför snabb fastställd diagnos pga tidsbrist, slarv, missförstånd. Det jag har skrivit är inget påstående, jag har fått diagnosen ADD (2011) och har också jobbat som skötare inom psykiatrin i drygt 16 år.
Det är fortfarande INTE jag som skrivit det där, utan att jag har kopierat det från Internet. Hur det är skrivet struntar jag i, jag tyckte det var en bra text och fortfarande är det skrivet till anhöriga till ADHD inte till folk som har ADHD. Alltså texten är skriven till familjer, slläktigar och vänner till dem som har ADHD. Så var inte så petig och märka ord. Det är inte riktat till DIG som har ADHD.
bra skrivet synd bara att ingenting av det du skriver stämmer -_-
Kanske ska tillägga att det jag syftar på är att ingen kan förklara hur en person med ADHD/ADD är för alla är olika och har svårt med olika saker!:P MEN BRA SKRIVET!
Vilken tur att det inte är jag som har skrivit det då. Taget från Internet. Klart alla är olika och unika, men det finns alltid grund symtom som är lika annars hade inte psykdoktorerna kunnat sätta diagnosen. Men kom ihåg att denna text är riktad till anhöriga, vänner, släkt och de som inte har ADHD.
Håller så mkt med dig!!! Det är precis så jag känner inför denna lista. Som om vi vore några objekt! Jag har adhd. Även min son. Är det en uppoffring att leva med oss? Som om det är nåt slags hjältedåd att leva med ”dom” som har adhd…nej listan gör mig bara ledsen. Får mig att känna mig som nån slags alien…
Handlar inte om att vi med ADHD ska framstå som någon Alien utan om att försöka ge andra som inte har det en viss förståelse för hur vi är och fungerar.
det räcker inte med att bara läsa och sen ska man förstå hur det känns eller kan vara för det är idividuellt hos var och en sen att alla kan behöva en hjälpande röst ibland, speciellt dom med särskild diagnos man ska inte vara falsk mot sånna iaf. kan oxå säga att om du tittar på en bil och aldrig kört förrut är du då en racer förare bara för att du läst om och tittat på bilen??? koom igen realistik är viktigt och för mig tillexempel så kmr vännen fram efter tillit,,,,
För det första är det inte meningen att man ska få full förståelse av hur det är bara av att läsa en text. Man ska få en liten inblick bara av hur det är för att lättare kunna förstå en person med ADHD. Sedan har vi alla exakt samma grund kriterier trots att vi är väldigt olika, har olika svårigheter och problematik. Det du har svårt för i en viss situation har inte jag svårt för i samma situation och såvidate. Dessutom detta skulle du skrivit till den som skrivit texten vilket är någon engelsktalande. Original texten är på engelska. Finns länk till den i inlägget. Jag bryr mig inte, tyckte bara texten var bra och gav en bra förklaring. Men man kunde ju tryckt på att det bara är en liten ytlig förklaring som endast ger en ungefärlig inblick just eftersom vi alla fungerat så väldigt olika. Sedan är inte texten skriven för att vi med diagnos ska känna igen oss eller kunna identifiera oss med den utan den är skriven till dem som inte har diagnos.